Välkommen, Gäst |
You have to register before you can post on our site.
|
Användare on-line |
Förnärvarande är det 57 användare on-lines. » 0 Medlem(mar) | 54 Gäst(er) Bing, Google, Yandex
|
Senaste trådar |
Veckans bild 2025
Forum: Veckans bild
Senaste inlägg: Sokrates
2025-03-31, 23:03
» Inlägg: 19
» Visningar: 677
|
Vinterdäck
Forum: Vintercamping
Senaste inlägg: roinart
2025-02-21, 11:02
» Inlägg: 0
» Visningar: 98
|
Surr från elcentralen
Forum: Reparation & Underhåll
Senaste inlägg: apersson850
2025-02-17, 14:02
» Inlägg: 1
» Visningar: 117
|
Torrcamping
Forum: Veckans bild
Senaste inlägg: Bobofalun
2025-02-10, 20:02
» Inlägg: 2
» Visningar: 154
|
Batteridrivet "elverk"
Forum: Elverk
Senaste inlägg: apersson850
2025-02-08, 18:02
» Inlägg: 3
» Visningar: 219
|
Nybörjare
Forum: Vintercamping
Senaste inlägg: Bobofalun
2025-01-22, 17:01
» Inlägg: 1
» Visningar: 195
|
Svårt att hitta reservdel...
Forum: Reparation & Underhåll
Senaste inlägg: apersson850
2025-01-22, 12:01
» Inlägg: 1
» Visningar: 162
|
Adria adora 613 pk ventil...
Forum: Husvagnsmodeller
Senaste inlägg: Robb3000
2025-01-19, 19:01
» Inlägg: 0
» Visningar: 139
|
Vacker morgon!
Forum: Veckans bild
Senaste inlägg: Bobofalun
2025-01-15, 11:01
» Inlägg: 0
» Visningar: 100
|
Veckans bild 2024
Forum: Veckans bild
Senaste inlägg: Sokrates
2024-12-26, 00:12
» Inlägg: 104
» Visningar: 18.921
|
|
|
Stabilisering av diesel vid lagring |
Skickad av: Sokrates - 2020-01-26, 01:01 - Forum: Drivmedel
- Inlägg (7)
|
 |
Bilen har blivit stående sedan förra hösten i ett garage där det inte råder några nämnvärda temperaturväxlingar. Tanken är relativt tom, ca 10 liter diesel kvar, och den är tankad med europadiesel. I vanlig ordning häller jag i en skvätt RedLine RL-2 när jag tanker som bl.a. drar åt sig fukt, vilket gör att det inte kommer något vatten när man dränerar dieselfiltret. Senast jag hade igång motorn var i mars för knappt ett år sedan. Nu kommer bilen att bli stående ännu längre än vad jag hade tänkt och då inser jag att det kan bli problem med den diesel som finns i tanken och bränslesystemet.
Funderar på att hälla i en éller två 5 litersdunkar med färsk diesel för att späda ut den gamla dieseln innan jag drar igång motorn och låter den gå en stund i garaget. Det är ont om plats för att få upp och ner bilen i garaget och vid uppfarten får kopplingen en del stryk, så jag tänkte enbart att köra flytta bilen lite fram och tillbaka i garaget.
Funderar på om jag skulle hälla i någon form av diesel-stabilisering i den nya dieseln som jag häller i, eller om det räcker med lite mer RedLine RL-2 för att binda fukten. Hittade följande produkter för stabilisering av dieselbränslet:
www.amazon.co.uk/STA-BIL-22254-Diesel-Formula-Stabilizer
www.wynns.eu/product/fuel-stabilizer-2
Hittade även följande text om lagring av diesel:
www.bellperformance.com/bell-performs-blog/how-to-select-the-best-diesel-fuel-stabilizer
Hur gör man i båtvärlden i Sverige där det inte är någon omsättning på dieselbränslet i tankarna under längre tid?
|
|
|
Tryckkokare som värmeelement |
Skickad av: Sokrates - 2020-01-24, 13:01 - Forum: Värmare
- Inlägg (26)
|
 |
Jag har haft lite galna idéer om att värma upp "tantens" lägenhet med gasol i stället för el. Elen håller på att bli riktigt dyr och speciellt när man behöver den som mest. Nu är det lite kalllare och temperaturen inomhus har gått ner till +18 C. De två alternativ som står till buds utan att göra några installationer och med principen "man tager vad man haver" är:
- att fylla tryckkokaren med vatten och värma upp den på gasolspisen som hon har på verandan sedan i somras
- att ta in gasolgrillen och låta den sprida värme inomhus
Enklast är alternativet med tryckkokaren, så jag gjorde slag i saken och har nu tryckkokaren stående på golvet som så sakteliga avger värme i rummet. Detta är ett alternativ som jag även kan använda sig av i mini-husvagnen där den enda värmekällan är 230v fläktelement. I husvagnen värms vagnen dessutom upp av gasolspien när man värmer upp vattnet i tryckkokaren.
|
|
|
Underligt beteende |
Skickad av: LMC400 - 2020-01-18, 17:01 - Forum: Dragbilar
- Inlägg (47)
|
 |
Råkade i somras ut för ett fenomen jag inte tidigare varit ute för.
Vi gav oss iväg på vår italienresa. Bilen kämpade på utan några som helst problem hela dagarna.
Det som hände var att, vid varje start på morgonen efter att bilen stått och svalnat ner under natten, gick väldigt ojämt. Ungefär som om den gick på tre cylindrar istället för fyra. När jag, efter några sekunders ojämn gång, stängde av för att därefter starta direkt igen, gick den helt som den skulle. Hela dagen drog den sen utan protester och gick jämt och fint. Inga problem vid start av varm motor.
I Italien lämnade jag den på verkstad.
Där läste de felkoderna men kunde konstatera att det inte fanns några. De hällde i en flaska rengöring i dieseln. Provkörde och allt kändes fint. De behöll bilen på verkstaden under natten för att kunna göra en kallstart. De konstaterade att bilen gick utan att visa tecken på ojämn gång. Jag lät dem för säkerhets skull byta dieselfilter. Detta bara för att utesluta smuts. Bilen gick utan större protester. När vi sen skulle hem fick vi samma fenomen igen. Bilen gick ojämt på morgonen, dagen efter vi dragit husvagn.
Har nu kört ett halvår hemma utan vagn och inte fått fram felet en enda gång.
Nån som har nån ide?
Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
|
|
|
Fortsättning på uppvärmningsteknik |
Skickad av: Hagbard - 2020-01-06, 17:01 - Forum: Värmare
- Inlägg (5)
|
 |
Hur funkar det?
Värmesystemens uppbyggnad/konstruktion i ett Campingfordon.
De fyra system som egentligen är lite alenarådande är Comfortpannor samt pannor ur Compact 3000 serien.
Grunden för dessa system för att leverera värme är via dels Gasol (Lpg) eller El via Elpatron.
För att sprida värmen från värmekällan så finns det ett rörsystem av 22mm aluminiumrör med gummislang vid övergångarna/skarvarna. På vissa meter av dessa rör så sitter det monterat kamflensar som kallas för konvektorer som skall avge den värme som pannan tillverkar i olika effektlägen.
Oavsett panna så är dessa rörsystem konstruerade för ett högsta tryck av 0,05 Mbar (0,5 bar) och skall ha provtryckts vid montage av högst 0,07 Mbar (0,7 bar).
Skarvarna/förbindningarna mellan gummislangarna och aluminiumrören skall utföras med fjäderkopplingar för att kunna expandera och krympa beroende på det som sker i systemet.
Inga slangklammer av skruvtyp skall användas, främst för att deformering av de mjuka aluminiumrören kan uppstå med läckage som följd.
Systemens täthet är beroende av dess montage och det man föreskriver är att alla förbindningar/skarvar med gummiövergångar skall vara tätade/limmade med endera permatex form a gasket 3 eller Loctite 5923.
Dessa produkter motstår temperaturväxlingar och vibrationer samt förblir elastiskt.
Mediet i rörsystemet är en blandning av glykol och vatten som då har en något högre viskositet än enbart vatten därav också en högre kokpunkt. Blandningen bör vara utifrån den lägsta tänkta temperatur som campingfordonet kommer att vistas i, normalt mellan 35-50% glykol av en kvalitet som tillverkaren bestämt.
När det gäller system med aluminium så är det viktigt att inte använda glykol som innehåller nitriter och/eller aminosyror. Det bästa är sedan just det som rekommenderas och i det här fallet så är det alltid ”färdigblandad” glykol som är det bästa. Den innehåller Destillerat vatten som är helt fritt från alla skadliga beståndsdelar.
Typen av Glykol bör vara av Longlife G13 typ (som är nuvarande generation) och den som tillhandahålls av tillverkaren är Röd och skall inte blandas med andra typer. Använder man den så är bytesinntervallen ca 5 år.
För att förmedla effekten från värmekällan så har tillverkan monterat en cirkulationspump och då systemet har ett maxtryck så är det viktigt att cirkulationspumpen är av rätt dimension så den förhindrar stora friktionsförluster/tryckfall i systemet och att den fungera så bra som möjligt. Dom flesta parametrar har tillverkaren tillgodosett genom val av cirkulationspump.
Cirkulationspumpens uppgift är att övervinna de friktionsförluster som uppstår i rören när vattnet till radiatorerna ska fördelas samt även tryck över havet som räknas enligt mvp (meter vattenpelare).
Pumpen bör alltid sitta i framledningen och bör vara en pump med konstanttryckhållning och som ger rätt flöde vid max 1,25 mvp.
I dessa fall så är beräkningen på de valda pumparna med en beräkning utifrån mvp på 1,25 och en kapacitet på max ca 6-700 l/tim, 7-11 l/min för att uppnå en så bra anpassad cirkulation i systemet som möjligt, vilket också ger att trycket i systemet inte överstiger 0,05 Mbar (0,5 bar).
De fyra olika värmesystemen arbetar då med för resp. system olika förutsättningar.
Det första systemet Comfort har då en cirkulationspump monterad på pannans topp i expansionskärlet som ger ca 4-5 l/min med ett varvtal på ca 350 v/min strömförbrukning ca 12 V 0,3 A.
Den sitter också högst i systemet och behöver inte ha samma kapacitet som en som sitter lägre i systemet.
Detta system har i en del fall en Elpatron med cirkulationspump som sitter lägre i systemet vilket då innebär att den pumpen behöver en liten större kapacitet för att övervinna det som är beräknat till mvp 1,25. Vanligt montage är då en som ger ca 11 l/min och som drar ca 230 V 23 W.
De andra systemen är ur Compact serien som har cirkulationspumpar utifrån konstruktionens möjligheter till styrning av cirkulationspumpen, endera där flödet är beräknat mellan 6-15 l/min eller som max ca 700 l/tim, ca 11 l/min där strömförbrukningen ligger på ca 12 V 0,25 -1,9 A för de mekaniska utan styrning och PWM som är elektroniskt styrd har en strömförbrukning på ca 12 V 0,25-1,6 A.
En del har möjlighet för inställning av flödet mellan 1 – 5 där 3 anses vara normalt komfortläge.
I PWM ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Pulsbreddsmodulering ) så sköts hastigheten av elektroniken som då anpassar hastigheten mot inställda programmerade värden (även till denna pump så kan det finnas en reglering mellan 1-5 där 3 är normalläge).
Dessa cirkulationspumpar sitter också väldigt lågt i systemen därför är en högre flödeshastighet viktig för att övervinna den tänkta höjden av mvp 1,25.
I senare generationer av Compact pannan så kan man via displayen ange om man är på högre höjder och att tala om för systemet att ändra sina parametrar för en bättre drift.
I Comfort pannan så sköts systemtemperaturen manuellt via termostatratten mellan 1-7.
I Compact 3000 så sker inställningens av pannans systemtemperatur bakom pannan och den är inställd från leverans till ca 80º i systemtemperatur. Har man önskemål om att sänka denna så får man vrida ner termostaten till ett lägre värde.
I 3010, 3020 så är systemtemperaturen på "upp" till max ca 80º och elektroniken sköter det som för tillfället behövs.
Lite från hjärnkontoret så här i början på året.
Och så är det ju alltid som så, vill någon rätta till något så är ordet fritt...(kan ha glömt något)
|
|
|
Uppvärmningsteknik Gasol i Campinfordon |
Skickad av: Hagbard - 2020-01-03, 19:01 - Forum: Värmare
- Inlägg (9)
|
 |
Lite information avseende konventionella radiatorsystemet med gasolpanna och inte Luftuppvärmning med gasolpanna som är förstärkt med ett strömkrävande effektelement för att uppnå dräglig komfort. Det kan inte jämföras med ett konventionellt radiatorsystem, mycket p g a att luftvärmesystem inte tillgodoser en massa parametrar som bl a kallras och fukt i vissa utsatta ställen samt en dålig inregleringsmöjlighet.
Många diskussioner när det gäller radiatorsystem i campingfordon utmynnar oftast i att sätta in en större pump för att pumpa runt energin, eller att ställa in värmefläktar, eller att samköra Elpatron och gasolpanna för att öka den energi som skall värma upp fordonet då man har en upplevelsekänsla av att energin/effekten inte räcker till.
Detta förstår jag utmynnar oftast i att man inte lärt sig att hantera det system som man har.
Däremot att värma upp ett fordon med radiatorsystem så kan det underlätta med både värmefläkt och samköra Elpatron i uppvärmningsfasen från kall till varm vagn som sedan lätt underhålls med ordinarie radiatorsystem när den blivit genomvarm (eller tills inställd temperatur av radiatorsystemet har uppnåtts).
Deta gäller då inte i startfasen när det gäller Comfortpannor som ska startas med låg temperatur dom första 15-20 minuterna tills systemet har börjat komma igång varefter man höjer successivt till det som är bra för tillfället.
Man pratar idag om två system när det gäller radiatorsystem, det ena är mest lämpligt för campingfordon och det andra är mest lämpligt för permanenta byggnader. Beroende på om byggnaden har nya installationer eller om byggnaden är av äldre typ.
Lågflödessystem eller högflödessystem.
I ett campingfordon så blir det en kompromiss och kompromissen innebär att man inte kan räkna med parametrar som höjd över havet (mvp = meter vattenpelare), samt zonindelningar, DUT= Dimensionerande utetemperaturer som i det här fallet ligger inom DUT-1 som är för lätta konstruktioner, då fordonet oftast rör på sig eller förflyttas inom de olika parametrarna.
Men i grunden så är det ett fenomenalt system som är lite överdimensionerat för att klara allas önskemål.
Systemen bygger på det man kallar för ”lågflödesprincipen” och det enda som användaren egentligen behöver bry sig om är två saker, termostat och tillförd effekt. Utifrån det så får man det man väljer.
Om man skulle börja beräkna alla parametrar så kommer man in i en otrolig massa ekvationer som egentligen tillverkaren redan tagit hänsyn till då de konstruerade systemen.
Faktorer som kan påverkar ett värmesystem kan vara:
-storleken på värmeavgivare, viskositet på mediet som finns i rörsystemet,
-Dimensionerande utetemperaturer, även kallad DUT ( som bestäms var i landet man finns), -Önskad inomhustemperatur, - Transmissionsförluster, -Ventilationsförluster,-Kompensation för luftläckage, -Pumpkapacitet, -Flöden, -Tryckfall, -Kavitation, -friktion, -Systemtemperatur (Systemtemperatur är skillnaden mellan tillförd och återförd effekt, framledningstemperatur och returtemperatur). Delta-T = skillnaden mellan medeltemperaturen i systemet och den önskade temperaturen (20º) i det aktuella förhållandet (Delta-T=((60º+50º)/2) – 20º =, Delta-T är då 35º tillförd effekt för att uppnå 20º i lokalen beroende på DUT).
Samt en del andra ekvationer.
Att i detta läge montera en cirkulationspump som ger högre flöde än vad konstruktören redan räknat ut och monterat kan innebära bl a att det uppstår en högre friktion samt i svåra fall även en högre kavitation (som kan höras som ett bludder i systemet).
Dimensioneringen av värmarna (kamflensrören) är oftast lite överdimensionerade då varje meter ger ca 400W och runt en vagn i storleken 5/6 meter så sitter det ca 8 meter kamflensrör som skulle innebära värmeavgivare med en kapacitet av ca 3200W.
I ett lågflödessystem så är det fullt tillräckligt för att modulera den effekt som man önskar tillföra.
En väl avpassad pump i lågflödesprincipen arbetar med ”Laminär” strömhastighet. Inga turbulenser uppstår.
En felaktig pump kan orsaka ”turbulenta” virvelströmmar som dels kan ge större friktionsmotstånd samt också kavitationer som kan uppfattas som oljud och som kan orsaka följdskador på pump och ingående detaljer.
Det bästa i alla lägen är, har man ett system där det ingår cirkulationspump/ar så byter man dessa till motsvarande för att förhindra onödiga felkällor som kan vara både dyra och svåra att åtgärda men också kan kräva mer tillförd energi för att få samma effekter som originalpump/ar.
|
|
|
|