Lite information avseende konventionella radiatorsystemet med gasolpanna och inte Luftuppvärmning med gasolpanna som är förstärkt med ett strömkrävande effektelement för att uppnå dräglig komfort. Det kan inte jämföras med ett konventionellt radiatorsystem, mycket p g a att luftvärmesystem inte tillgodoser en massa parametrar som bl a kallras och fukt i vissa utsatta ställen samt en dålig inregleringsmöjlighet.


Många diskussioner när det gäller radiatorsystem i campingfordon utmynnar oftast i att sätta in en större pump för att pumpa runt energin, eller att ställa in värmefläktar, eller att samköra Elpatron och gasolpanna för att öka den energi som skall värma upp fordonet då man har en upplevelsekänsla av att energin/effekten inte räcker till.

Detta förstår jag utmynnar oftast i att man inte lärt sig att hantera det system som man har.

Däremot att värma upp ett fordon med radiatorsystem så kan det underlätta med både värmefläkt och samköra Elpatron i uppvärmningsfasen från kall till varm vagn som sedan lätt underhålls med ordinarie radiatorsystem när den blivit genomvarm (eller tills inställd temperatur av radiatorsystemet har uppnåtts).

Deta gäller då inte i startfasen när det gäller Comfortpannor som ska startas med låg temperatur dom första 15-20 minuterna tills systemet har börjat komma igång varefter man höjer successivt till det som är bra för tillfället. 

Man pratar idag om två system när det gäller radiatorsystem, det ena är mest lämpligt för campingfordon och det andra är mest lämpligt för permanenta byggnader. Beroende på om byggnaden har nya installationer eller om byggnaden är av äldre typ.

Lågflödessystem eller högflödessystem.

I ett campingfordon så blir det en kompromiss och kompromissen innebär att man inte kan räkna med parametrar som höjd över havet (mvp = meter vattenpelare), samt zonindelningar, DUT= Dimensionerande utetemperaturer som i det här fallet ligger inom DUT-1 som är för lätta konstruktioner, då fordonet oftast rör på sig eller förflyttas inom de olika parametrarna.

Men i grunden så är det ett fenomenalt system som är lite överdimensionerat för att klara allas önskemål.

Systemen bygger på det man kallar för ”lågflödesprincipen” och det enda som användaren egentligen behöver bry sig om är två saker, termostat och tillförd effekt. Utifrån det så får man det man väljer.

Om man skulle börja beräkna alla parametrar så kommer man in i en otrolig massa ekvationer som egentligen tillverkaren redan tagit hänsyn till då de konstruerade systemen.

Faktorer som kan påverkar ett värmesystem kan vara:
-storleken på värmeavgivare, viskositet på mediet som finns i rörsystemet,
-Dimensionerande utetemperaturer, även kallad DUT ( som bestäms var i landet man finns), -Önskad inomhustemperatur, - Transmissionsförluster, -Ventilationsförluster,-Kompensation för luftläckage, -Pumpkapacitet, -Flöden, -Tryckfall, -Kavitation, -friktion, -Systemtemperatur (Systemtemperatur är skillnaden mellan tillförd och återförd effekt, framledningstemperatur och returtemperatur). Delta-T = skillnaden mellan medeltemperaturen i systemet och den önskade temperaturen (20º) i det aktuella förhållandet (Delta-T=((60º+50º)/2) – 20º =, Delta-T är då 35º tillförd effekt för att uppnå 20º i lokalen beroende på DUT).
Samt en del andra ekvationer.

Att i detta läge montera en cirkulationspump som ger högre flöde än vad konstruktören redan räknat ut och monterat kan innebära bl a att det uppstår en högre friktion samt i svåra fall även en högre kavitation (som kan höras som ett bludder i systemet).

Dimensioneringen av värmarna (kamflensrören) är oftast lite överdimensionerade då varje meter ger ca 400W och runt en vagn i storleken 5/6 meter så sitter det ca 8 meter kamflensrör som skulle innebära värmeavgivare med en kapacitet av ca 3200W.

I ett lågflödessystem så är det fullt tillräckligt för att modulera den effekt som man önskar tillföra.

En väl avpassad pump i lågflödesprincipen arbetar med ”Laminär” strömhastighet. Inga turbulenser uppstår.

En felaktig pump kan orsaka ”turbulenta” virvelströmmar som dels kan ge större friktionsmotstånd samt också kavitationer som kan uppfattas som oljud och som kan orsaka följdskador på pump och ingående detaljer.

Det bästa i alla lägen är, har man ett system där det ingår cirkulationspump/ar så byter man dessa till motsvarande för att förhindra onödiga felkällor som kan vara både dyra och svåra att åtgärda men också kan kräva mer tillförd energi för att få samma effekter som originalpump/ar.

En ny vecka har tagit vid och vecka 1 har redan tjustartat innan 2019 har kommit till ända.

Hade det inte varit för att en röst kom in något försent för den sista veckans bild 2019, så hade det blivit dött lopp mellan två bidrag. Med tanke på att Vecka 1 redan har tjustartat så lägger jag in förra årets sista bidrag igen som det första bidraget i Veckans bild 2020.

(2019-12-28, 17:12)apersson850 Skrev: Då får jag väl komma till räddning istället.
Den är bilden är tagen från Dammåkra. Tåget från Brösarp till S:t Olof kan ses tuffa förbi nedanför kullarna.
Bilden är givetvis tagen i samband med en orienteringstävling. Här är det Andrarums IF:  Sommar Tre-kvällars som vi besöker. Bakom ryggen på oss står husvagnen.

De tre vinnarna av veckans bild som erhöll flest "Tack" går vidare till denna final där vi genom denna omröstning skall få fram årets bild 2019. Omröstningen är öppen i 30 dagar och därefter koras vinnaren.

Följande bidrag utgör topp tre och ett av dem skall koras till Årets bild 2019:

"Vid Sördellen" - Ljusne-Håkan


"Campingnostalgi från Axevalla hed under O-ringens 5-dagars orienteringstävling 1978" - apersson850


"Solnedgång över Kalixälven på Bränna Camping i Överkalix" - Chriper
   

På ett annat känt forum undrade jag om man kan få varmt snabbare i en utkyld vagn med enbart elpannan om man kör på 230 volts cirkpumpen jmf med 12 volts pumpen. Min 230 volts pump är kass så jag kan inte testa det. Anledningen till frågan var att jag för några år sen läste "expert"-utlåtanden om att man fick mycket "bättre" värme med 230 voltspumpen igång. Och detta därför att 230 voltspumpen har större kapacitet, den pumpar alltså fler liter per minut. Så sa man den gången... Att den 230 voltsdrivna orkar pumpa mer lät logiskt då. Men om vattnet rusar genom värmeväxlaren väldigt fort, då hinner det ju inte bli lika hett som om det rinner lite saktare...? Långsam cirkulation hettar upp vattnet mer när det passerar värmeväxlaren, men istället så hinner det ju svalna mer innan det gått varvet runt i husvagnen. Hur räknar konstruktörer av vattenburna värmesystem ut vilken fart på cirkulationen som är den optimala?

Hur som helst, nu när jag frågade om samma sak påstod de som svarade där att det tvärtom är mkt bättre kapacitet på 12-voltspumpen! Vill man ha varmt fort i en utkyld vagn är det 12 voltspumpning som gäller sa man. Vilket är rätt? Vilken pump pumpar flest liter per minut?

Sen fick jag de sedvanliga svaren om sånt jag inte frågade om, fast jag skrev att jag bara var intresserad av värme från elpatronen. Flera stycken "berättade" då att gasolvärmen ger mkt mer värme. Det är ju lite märkligt, frågar man om en mkt specifik sak, så är ändå ca tre av fyra svar svar på nåt man inte frågar om, och oftast sånt som alla redan vet. Tex att gasolen ger typ 6 kw värme och elpatronen bara 2 kw i en Alde Långe Jan. Det är ett lite intressant psykologiskt fenomen jag ofta funderar på. Och nu ska det bli spännade att se om någon även här kommer att skriva att gasolvärmen är effektivare. Fast jag redan vet det.

Här diskuteras Biltemas AGM. De kanske inte är så bra som man trott som bodelsbatteri....?
Eller, de kanske funkar bra om man inte drar ur dom lika mycket som de från början påstods tåla? Min granne med bilverkstan och husvagnsägare sägare ungefär det han med, drar man ur AGM batteriet under en viss gräns är det tvärslut med dom.
https://www.husbilsklubben.se/forums/thr...ri.107019/

Litiumbatterier har lägre inre moststånd än bly-syrabatterier. I kombination med att generatorerna har sämre kylning vid låga varvatal ökar risken för överhettning när man laddar litiumbatterier med bilgeneratorn.

Han var en föregångare inom mobilvärme och leder än idag denna utveckling...

Har skrivit mycket om Primus och tänker nu ägna mig lite åt Aldes Comfortpannor.

Aldes Comfortpannor anser jag vara de bästa genom tiderna för en ambulerande campingvagn, smidiga, lätta, bra teknik och framförallt driftsäka.

Mer kommer inom kort... 

Bra Däck eller Gamla Däck?

När man är och inspekterar en ny vagn eller i bästa fall sin egen om man haft den några år.

Hur ser Däckstatusen ut?

Hur avgör man när det är dags att byta?

Ja, skall man åka längre sträckor så borde det vara krav på att inspektera Däcken (ingår i säkerhetskontrollen) och speciellt tillverkningsdatum. Kontrollen skall då inte bara göras utifrån sidan samt att de innehar rätt lufttryck. Man är också tvungen att kröka på ryggen och titta noga på slitbanan och speciellt in mellan mönsterfördjupningara så det inte förekommer torrsprickor.

Tillverkningsdatum framgår på däcket med några siffror, före slutet på 1999 så var det 3 sifror som talade om vecka och år men inte årtionde. T ex 126 som innebar vecka 12 och år 1976, 1986, 1996 eller vad? Men det kunde aldrig vara 2006 och vidare.

Fr o m slutet på 1999 så skall däcken vara märkta med 4 siffror vecka och årtionde t ex 3414, vilkett innebär vecka 34 år 2014.

Däckens livslängd beror på det som först uppnås, utslitna eller uttorkade pga ålder. Det vanligaste på Husvagnar är just uttorkade pga ålder.

Man brukar säga att ett välskött däck har en livslängd på ca 5 till 7 år beroende på hur de sköts. Nya däck levereras oftast med en glycerinbehandling som håller ca 3 år. Därefter är det upp till innehavaren att vårda sina däck på bästa sätt och ett sätt är att årligen behandla om däcken med glycerin så förhindras torrsprickor och man förlänger livslängden. Inte bara den synliga utsidan utan även slitbanan och fördjupningarna i slitbanan där oftast torrsprickorna uppstår.


Lite från hjärnkontoret en dimmig dag.

I samband med att jag var i vagnen för några dagar sedan, kopplade jag in strömmen. Jag lät den elektriska golvvärmen vara på, men enbart den. Jag var lite nyfiken på hur varmt det blev med enbart den på, när det nu var kallt ute.

Efter några dagar stabiliserade det sig på ungefär fem grader varmare än det var ute. Så när det var -10°C blev det -5°C i vagnen. Det märktes att golvet kyldes av rätt mycket, när golvvärmen inte fick någon hjälp av någon annan värme alls.