Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.

Välkommen, Gäst
You have to register before you can post on our site.

Användarnamn
  

Lösenord
  





Sök forum

(Avancerad sökning)

Forum Statistik
» Medlemmar: 299
» Senaste medlem: Winnebago454
» Forum trådar: 779
» Forum inlägg: 5.754

Fullständig statistik

Användare on-line
Förnärvarande är det 35 användare on-lines.
» 0 Medlem(mar) | 34 Gäst(er)
Bing

Senaste trådar
Veckans bild 2020
Forum: Fotogalleriet
Senaste inlägg: Sokrates
2 timmar sedan
» Inlägg: 10
» Visningar: 213
Gissa platsen
Forum: Barn & Lek
Senaste inlägg: JOCKE.F
5 timmar sedan
» Inlägg: 1.468
» Visningar: 574.408
Underligt beteende
Forum: Dragbilar
Senaste inlägg: Hagbard
8 timmar sedan
» Inlägg: 12
» Visningar: 124
Långe Jan elpannan först ...
Forum: Värmare
Senaste inlägg: Hagbard
Igår, 11:01
» Inlägg: 124
» Visningar: 4.605
Extra backljus
Forum: 12 volt DC
Senaste inlägg: LMC400
2020-01-18, 09:01
» Inlägg: 28
» Visningar: 8.290
Uppvärmningsteknik Gasol ...
Forum: Värmare
Senaste inlägg: apersson850
2020-01-15, 09:01
» Inlägg: 9
» Visningar: 210
Volvo xc 60 Mild hybrid 2...
Forum: Dragbilar
Senaste inlägg: JOCKE.F
2020-01-14, 18:01
» Inlägg: 0
» Visningar: 36
Elbilar och klimatkrisen
Forum: Drivmedel
Senaste inlägg: apersson850
2020-01-14, 17:01
» Inlägg: 14
» Visningar: 394
Egenproducerad musik
Forum: Musikhörnan
Senaste inlägg: Ljusne-Håkan
2020-01-13, 00:01
» Inlägg: 99
» Visningar: 38.232
Glykol
Forum: Teknik
Senaste inlägg: Hagbard
2020-01-12, 10:01
» Inlägg: 5
» Visningar: 882

 
  Underligt beteende
Skickad av: LMC400 - 2020-01-18, 17:01 - Forum: Dragbilar - Inlägg (12)

Råkade i somras ut för ett fenomen jag inte tidigare varit ute för.
Vi gav oss iväg på vår italienresa. Bilen kämpade på utan några som helst problem hela dagarna.
Det som hände var att, vid varje start på morgonen efter att bilen stått och svalnat ner under natten, gick väldigt ojämt. Ungefär som om den gick på tre cylindrar istället för fyra. När jag, efter några sekunders ojämn gång, stängde av för att därefter starta direkt igen, gick den helt som den skulle. Hela dagen drog den sen utan protester och gick jämt och fint. Inga problem vid start av varm motor.
I Italien lämnade jag den på verkstad.
Där läste de felkoderna men kunde konstatera att det inte fanns några. De hällde i en flaska rengöring i dieseln. Provkörde och allt kändes fint. De behöll bilen på verkstaden under natten för att kunna göra en kallstart. De konstaterade att bilen gick utan att visa tecken på ojämn gång. Jag lät dem för säkerhets skull byta dieselfilter. Detta bara för att utesluta smuts. Bilen gick utan större protester. När vi sen skulle hem fick vi samma fenomen igen. Bilen gick ojämt på morgonen, dagen efter vi dragit husvagn.
Har nu kört ett halvår hemma utan vagn och inte fått fram felet en enda gång.
Nån som har nån ide?

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk

Print this item

Exclamation Volvo xc 60 Mild hybrid 2019/2020
Skickad av: JOCKE.F - 2020-01-14, 18:01 - Forum: Dragbilar - Inga inlägg

Hej! Är det någon som drar med en Xc 60 mildhybrid  Bensin eller Diesel?  Vad drar dom i förbrukning osv?
Har blivit erbjuden en ny sådan genom jobbet för ett bra pris(ca 4600Kr) i månaden inklusive allt utom bränsle.Och 6000 mil om året. Kan det va något att nappa på Huh

Print this item

  Gasol/LPG och säkerhet
Skickad av: Hagbard - 2020-01-10, 17:01 - Forum: Gasol - Inga inlägg

Gasol eller LPG och säkerhet.


Detta gäller i första hand campingfordon och inte fasta installationer.

Gasolflaskor som har säkerhetsventiler eller flaskor utan säkerhetsventiler?

Hur kontrollerar vi våra flaskor?

Vad händer med en som inte har och med en som har?

Ja, det är nog frågeställningar man bör fundera på och hur man handskas med de olika typerna.

En del leverantörer ser till så det finns säkerhetsventiler på flaskorna men inte alla kanske.

Man får vara observant på begagnatmarknaden då en del försöker bli av med sådana som inte är godkända!

Kommer de utrikes ifrån så bör man vara lite försiktigare och kontrollera om de uppfyller svensk standard.

Ett bra sätt när man skall ha dessa i ”kofferten” är att vända säkerhetsventilen så den inte skapar hål i karossen eller skapar annat problem i händelse av utlösning, eller om man har denna i ett förtält där värmen kan överstiga ca 65º som är den inställda öppningsfasen.

Det kan vara lite si och så med gasol om man kommer till ett förtält vid hög värme och man känner gasollukt.
Kan det vara så att flaskan har släppt ut lite.

Det går ju att kolla med en tänd cigarret i mungipan kanske?

Har vi tänkt på detta?

Till detta hör också rekommendationen att ha ”draget” mot körbar väg. Detta innebär att i händelse av brand så skall räddningstjänst snabbt dra undan andra vagnar så elden inte sprider sig.

Men förtält mm då?

Ja förtält, förtält går att nyanskaffas men det viktiga är ju att få bort andra flaskor med gasol så det inte förvärrar situationen.

Du som användare skall kunna förklara hur du förebygger din säkerhet.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har gjort prover avseende de olika flasktypernas säkerhet i händelse av överhettning eller brand.

https://rib.msb.se/filer/pdf/28210.pdf

Studera denna folder och förebygg så omgivningen känner sig säker.

Observera i denna folder hur en flaskventil ser ut utan säkerhetsventiler och vad som kan hända!

Några bilder:
-Bild 1 flaskventil med smältsäkring.
-Bild 2 flaskventil med övertryckssäkring.
-Bild 3 Flaskventil med temperaturmärkning, Stålflaska.



Bifogade filer Thumbnail(s)
   

.jpg   säkerhetsventil.jpg (Storlek: 88,15 KB / Downloads: 28)
.jpg   säkerhetsventil2.jpg (Storlek: 131,69 KB / Downloads: 27)
Print this item

  Fortsättning på uppvärmningsteknik
Skickad av: Hagbard - 2020-01-06, 17:01 - Forum: Värmare - Inlägg (5)

Hur funkar det?


Värmesystemens uppbyggnad/konstruktion i ett Campingfordon.

De fyra system som egentligen är lite alenarådande är Comfortpannor samt pannor ur Compact 3000 serien.

Grunden för dessa system för att leverera värme är via dels Gasol (Lpg) eller El via Elpatron.

För att sprida värmen från värmekällan så finns det ett rörsystem av 22mm aluminiumrör med gummislang vid övergångarna/skarvarna. På vissa meter av dessa rör så sitter det monterat kamflensar som kallas för konvektorer som skall avge den värme som pannan tillverkar i olika effektlägen.

Oavsett panna så är dessa rörsystem konstruerade för ett högsta tryck av 0,05 Mbar (0,5 bar) och skall ha provtryckts vid montage av högst 0,07 Mbar (0,7 bar).

Skarvarna/förbindningarna mellan gummislangarna och aluminiumrören skall utföras med fjäderkopplingar för att kunna expandera och krympa beroende på det som sker i systemet.

Inga slangklammer av skruvtyp skall användas, främst för att deformering av de mjuka aluminiumrören kan uppstå med läckage som följd.

Systemens täthet är beroende av dess montage och det man föreskriver är att alla förbindningar/skarvar med gummiövergångar skall vara tätade/limmade med endera permatex form a gasket 3 eller Loctite 5923.
Dessa produkter motstår temperaturväxlingar och vibrationer samt förblir elastiskt.

Mediet i rörsystemet är en blandning av glykol och vatten som då har en något högre viskositet än enbart vatten därav också en högre kokpunkt. Blandningen bör vara utifrån den lägsta tänkta temperatur som campingfordonet kommer att vistas i, normalt mellan 35-50% glykol av en kvalitet som tillverkaren bestämt.

När det gäller system med aluminium så är det viktigt att inte använda glykol som innehåller nitriter och/eller aminosyror. Det bästa är sedan just det som rekommenderas och i det här fallet så är det alltid ”färdigblandad” glykol som är det bästa. Den innehåller Destillerat vatten som är helt fritt från alla skadliga beståndsdelar.

Typen av Glykol bör vara av Longlife G13 typ (som är nuvarande generation) och den som tillhandahålls av tillverkaren är Röd och skall inte blandas med andra typer. Använder man den så är bytesinntervallen ca 5 år.

För att förmedla effekten från värmekällan så har tillverkan monterat en cirkulationspump och då systemet har ett maxtryck så är det viktigt att cirkulationspumpen är av rätt dimension så den förhindrar stora friktionsförluster/tryckfall i systemet och att den fungera så bra som möjligt. Dom flesta parametrar har tillverkaren tillgodosett genom val av cirkulationspump.

Cirkulationspumpens uppgift är att övervinna de friktionsförluster som uppstår i rören när vattnet till radiatorerna ska fördelas samt även tryck över havet som räknas enligt mvp (meter vattenpelare).

Pumpen bör alltid sitta i framledningen och bör vara en pump med konstanttryckhållning och som ger rätt flöde vid max 1,25 mvp.

I dessa fall så är beräkningen på de valda pumparna med en beräkning utifrån mvp på 1,25 och en kapacitet på max ca 6-700 l/tim, 7-11 l/min för att uppnå en så bra anpassad cirkulation i systemet som möjligt, vilket också ger att trycket i systemet inte överstiger 0,05 Mbar (0,5 bar).

De fyra olika värmesystemen arbetar då med för resp. system olika förutsättningar.

Det första systemet Comfort har då en cirkulationspump monterad på pannans topp i expansionskärlet som ger ca 4-5 l/min med ett varvtal på ca 350 v/min strömförbrukning ca 12 V 0,3 A.

Den sitter också högst i systemet och behöver inte ha samma kapacitet som en som sitter lägre i systemet.

Detta system har i en del fall en Elpatron med cirkulationspump som sitter lägre i systemet vilket då innebär att den pumpen behöver en liten större kapacitet för att övervinna det som är beräknat till mvp 1,25. Vanligt montage är då en som ger ca 11 l/min och som drar ca 230 V 23 W.

De andra systemen är ur Compact serien som har cirkulationspumpar utifrån konstruktionens möjligheter till styrning av cirkulationspumpen, endera där flödet är beräknat mellan 6-15 l/min eller som max ca 700 l/tim, ca 11 l/min där strömförbrukningen ligger på ca 12 V 0,25 -1,9 A för de mekaniska utan styrning och PWM som är elektroniskt styrd har en strömförbrukning på ca 12 V 0,25-1,6 A.

En del har möjlighet för inställning av flödet mellan 1 – 5 där 3 anses vara normalt komfortläge.

I PWM ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Pulsbreddsmodulering ) så sköts hastigheten av elektroniken som då anpassar hastigheten mot inställda programmerade värden (även till denna pump så kan det finnas en reglering mellan 1-5 där 3 är normalläge).

Dessa cirkulationspumpar sitter också väldigt lågt i systemen därför är en högre flödeshastighet viktig för att övervinna den tänkta höjden av mvp 1,25.

I senare generationer av Compact pannan så kan man via displayen ange om man är på högre höjder och att tala om för systemet att ändra sina parametrar för en bättre drift.

I Comfort pannan så sköts systemtemperaturen manuellt via termostatratten mellan 1-7.

I Compact 3000 så sker inställningens av pannans systemtemperatur bakom pannan och den är inställd från leverans till ca 80º i systemtemperatur. Har man önskemål om att sänka denna så får man vrida ner termostaten till ett lägre värde.

I 3010, 3020 så är systemtemperaturen på "upp" till max ca 80º och elektroniken sköter det som för tillfället behövs.

Lite från hjärnkontoret så här i början på året.


Och så är det ju alltid som så, vill någon rätta till något så är ordet fritt...(kan ha glömt något)  Smile

Print this item

  Injustering av Alde 29xx pannor
Skickad av: Hagbard - 2020-01-04, 19:01 - Forum: Värmare - Inlägg (3)

Injustering av Alde 29xx gasolpanna för att uppnå jämnaste komforten.


Man brukar säga att det finns två användartyper, en analog och en digital. Den analoga är oftast den äldre generationen som många gånger är van med en äldre värmekälla och här förutsätter jag att det är en Alde Comfort typ 29xx.

Den yngre digitala generationen som är mer van att knappa på en display är nog mer van med de nyare generationerna av Alde Compact serien.

Alde 29xx pannorna arbetar utifrån ”konstanttemperaturprincipen” som då är reglerbar. Det är upp till användaren att sätta sig in i hur denna fungerar i praktiken.

Tekniker som skriver handböcker skriver oftast utifrån sin egen horisont och då blir det också oftast att dessa handböcker vänder sig till andra tekniker och inte till vanligt tänkande individer.

I de flesta konventionella system så finns det en typ av reglerutrustning som skall tillgodose det som användaren kan utnyttja för att uppnå en så komfortabel nivå som möjligt. Man programerar utrustningen efter givna regler och sedan så sköter systemet hela proceduren dygn efter dygn utan några som helst klagomål från omgivningen (i regel).

 I ett system som ovan med en värmekälla som sitter i ett campingfordon så överlåter tillverkaren till användaren att dels lära sig systemet samt att justera in systemet för bästa komfort.

Dessa system har ingen reglerutrustning, ingen shunt, inga termostatventiler och det sämsta är att man vet inte var i landet som är den lämpligaste uppställningsplatsen. Det bästa de gjort är att ha konstruerat ett system utifrån alla det parametrar som behövs för ett ambulerande uppvärmningssystem, och det har dessa tekniker gjort bra.

Hur gör man då?

Det som tillverkaren har tänkt är att i denna konstanttemperaturpanna med ett lågflödessystem så får användaren prova sig fram med olika framledningstemperaturer för att hitta den som verkar vara mest lämpligaste i förhållandet ute/inne på just den plats som man befinner sig på.

Och det kan vara bra att köra cirkulationspumpen (den uppepå pannan) konstant för då sparar man mest tillförd energi/gasol. Termostaten på väggen fungerar inte då utan man får använda en vanlig termometer så man ser var temperaturen ligger, i fall man skall höja eller sänka framledningstemperaturen. Med denna funktion så blir komforten som bäst i vagnen och man slipper kallras och annat som upplevs lite dåligt.

Där av har man en ”tänkt” shuntventil i Alde 29xx pannorna som då heter ”vridtermostat” med en reglering mellan 1-7 där lägsta framledningstemperaturen är 1-som motsvarar ca 30º, och 7-som motsvarar ca 80º.

Om man inte samtidigt vill ha varmvatten från varmvattenberedaren då får man göra som instruktionsboken säger.

De flesta anser nog att har man möjligheten till konstantdrift av cirkulationspumpen och modulerar tillförd effekt (framledningstemperatur) så får man oftast en bra komfort.

Det är en liten skillnad mot de pannor som har en systemtemperatur på runt 80/85º där rumstermostaten kallar på värme när det behövs och skall starta cirkulationspumpen. Är det inte en typ av Termistor med elektronik bakom utan en vanlig termostat så kan Hysterese (till/frånslag) bli så lång att man upplever kallras vid kylgenomgångar som t ex fönster.


Att observera också är att alla 29xx pannor skall mjukstartas med ratten (vridtermostaten) på 4:an.

Med detta reglerdiagram (bild 2) som främst är framtaget för att kunna se en ”ungefärlig” skillnad mellan ute/inne samt vilken framledningstemperatur som man bör ha för att få ett hum om hur det borde fungera.

Det undre digramet (bild 3) går att kopiera för eget bruk om man har intresse av att lära sig, samt att fylla i för den egna komforten utifrån sitt eget system beroende vilka krav man ställer.

Det som inte detta reglerdigram tar upp är en ev höjdskillnad över havet som oftast räknas som mvp 0 (meter vattenpelare 0). Skulle man vara på höjder upp mot 1000 meter eller mer så vrider man tillbaka vridtermostaten (bild1) på pannan något steg neråt för att få samma effekt som diagrammet.



Bifogade filer Thumbnail(s)
       

.jpg   aldetempshunta.jpg (Storlek: 31,84 KB / Downloads: 53)
Print this item

  Uppvärmningsteknik Gasol i Campinfordon
Skickad av: Hagbard - 2020-01-03, 19:01 - Forum: Värmare - Inlägg (9)

Lite information avseende konventionella radiatorsystemet med gasolpanna och inte Luftuppvärmning med gasolpanna som är förstärkt med ett strömkrävande effektelement för att uppnå dräglig komfort. Det kan inte jämföras med ett konventionellt radiatorsystem, mycket p g a att luftvärmesystem inte tillgodoser en massa parametrar som bl a kallras och fukt i vissa utsatta ställen samt en dålig inregleringsmöjlighet.


Många diskussioner när det gäller radiatorsystem i campingfordon utmynnar oftast i att sätta in en större pump för att pumpa runt energin, eller att ställa in värmefläktar, eller att samköra Elpatron och gasolpanna för att öka den energi som skall värma upp fordonet då man har en upplevelsekänsla av att energin/effekten inte räcker till.

Detta förstår jag utmynnar oftast i att man inte lärt sig att hantera det system som man har.

Däremot att värma upp ett fordon med radiatorsystem så kan det underlätta med både värmefläkt och samköra Elpatron i uppvärmningsfasen från kall till varm vagn som sedan lätt underhålls med ordinarie radiatorsystem när den blivit genomvarm (eller tills inställd temperatur av radiatorsystemet har uppnåtts).

Deta gäller då inte i startfasen när det gäller Comfortpannor som ska startas med låg temperatur dom första 15-20 minuterna tills systemet har börjat komma igång varefter man höjer successivt till det som är bra för tillfället. 

Man pratar idag om två system när det gäller radiatorsystem, det ena är mest lämpligt för campingfordon och det andra är mest lämpligt för permanenta byggnader. Beroende på om byggnaden har nya installationer eller om byggnaden är av äldre typ.

Lågflödessystem eller högflödessystem.

I ett campingfordon så blir det en kompromiss och kompromissen innebär att man inte kan räkna med parametrar som höjd över havet (mvp = meter vattenpelare), samt zonindelningar, DUT= Dimensionerande utetemperaturer som i det här fallet ligger inom DUT-1 som är för lätta konstruktioner, då fordonet oftast rör på sig eller förflyttas inom de olika parametrarna.

Men i grunden så är det ett fenomenalt system som är lite överdimensionerat för att klara allas önskemål.

Systemen bygger på det man kallar för ”lågflödesprincipen” och det enda som användaren egentligen behöver bry sig om är två saker, termostat och tillförd effekt. Utifrån det så får man det man väljer.

Om man skulle börja beräkna alla parametrar så kommer man in i en otrolig massa ekvationer som egentligen tillverkaren redan tagit hänsyn till då de konstruerade systemen.

Faktorer som kan påverkar ett värmesystem kan vara:
-storleken på värmeavgivare, viskositet på mediet som finns i rörsystemet,
-Dimensionerande utetemperaturer, även kallad DUT ( som bestäms var i landet man finns), -Önskad inomhustemperatur, - Transmissionsförluster, -Ventilationsförluster,-Kompensation för luftläckage, -Pumpkapacitet, -Flöden, -Tryckfall, -Kavitation, -friktion, -Systemtemperatur (Systemtemperatur är skillnaden mellan tillförd och återförd effekt, framledningstemperatur och returtemperatur). Delta-T = skillnaden mellan medeltemperaturen i systemet och den önskade temperaturen (20º) i det aktuella förhållandet (Delta-T=((60º+50º)/2) – 20º =, Delta-T är då 35º tillförd effekt för att uppnå 20º i lokalen beroende på DUT).

Samt en del andra ekvationer.

Att i detta läge montera en cirkulationspump som ger högre flöde än vad konstruktören redan räknat ut och monterat kan innebära bl a att det uppstår en högre friktion samt i svåra fall även en högre kavitation (som kan höras som ett bludder i systemet).

Dimensioneringen av värmarna (kamflensrören) är oftast lite överdimensionerade då varje meter ger ca 400W och runt en vagn i storleken 5/6 meter så sitter det ca 8 meter kamflensrör som skulle innebära värmeavgivare med en kapacitet av ca 3200W.

I ett lågflödessystem så är det fullt tillräckligt för att modulera den effekt som man önskar tillföra.

En väl avpassad pump i lågflödesprincipen arbetar med ”Laminär” strömhastighet. Inga turbulenser uppstår.

En felaktig pump kan orsaka ”turbulenta” virvelströmmar som dels kan ge större friktionsmotstånd samt också kavitationer som kan uppfattas som oljud och som kan orsaka följdskador på pump och ingående detaljer.

Det bästa i alla lägen är, har man ett system där det ingår cirkulationspump/ar så byter man dessa till motsvarande för att förhindra onödiga felkällor som kan vara både dyra och svåra att åtgärda men också kan kräva mer tillförd energi för att få samma effekter som originalpump/ar.

Print this item

  Veckans bild 2020
Skickad av: Sokrates - 2019-12-30, 15:12 - Forum: Fotogalleriet - Inlägg (10)

En ny vecka har tagit vid och vecka 1 har redan tjustartat innan 2019 har kommit till ända.

Hade det inte varit för att en röst kom in något försent för den sista veckans bild 2019, så hade det blivit dött lopp mellan två bidrag. Med tanke på att Vecka 1 redan har tjustartat så lägger jag in förra årets sista bidrag igen som det första bidraget i Veckans bild 2020.

(2019-12-28, 17:12)apersson850 Skrev: Då får jag väl komma till räddning istället.
Den är bilden är tagen från Dammåkra. Tåget från Brösarp till S:t Olof kan ses tuffa förbi nedanför kullarna.
Bilden är givetvis tagen i samband med en orienteringstävling. Här är det Andrarums IF:  Sommar Tre-kvällars som vi besöker. Bakom ryggen på oss står husvagnen.
[Bild: AP1D3630.jpg]

Print this item

  Årets bild 2019
Skickad av: Sokrates - 2019-12-30, 14:12 - Forum: Fotogalleriet - Inlägg (6)

De tre vinnarna av veckans bild som erhöll flest "Tack" går vidare till denna final där vi genom denna omröstning skall få fram årets bild 2019. Omröstningen är öppen i 30 dagar och därefter koras vinnaren.

Följande bidrag utgör topp tre och ett av dem skall koras till Årets bild 2019:

"Vid Sördellen" - Ljusne-Håkan
[Bild: e0fdb7f20d6ff9a6cd3e20bf179ddea7.jpg]

"Campingnostalgi från Axevalla hed under O-ringens 5-dagars orienteringstävling 1978" - apersson850
[Bild: DIA004-27.jpg]

"Solnedgång över Kalixälven på Bränna Camping i Överkalix" - Chriper
   

Print this item

  Alde Långe Jan cirkpumpar 12 volt vs 230 volt?
Skickad av: Ljusne-Håkan - 2019-12-30, 03:12 - Forum: Värmare - Inlägg (18)

På ett annat känt forum undrade jag om man kan få varmt snabbare i en utkyld vagn med enbart elpannan om man kör på 230 volts cirkpumpen jmf med 12 volts pumpen. Min 230 volts pump är kass så jag kan inte testa det. Anledningen till frågan var att jag för några år sen läste "expert"-utlåtanden om att man fick mycket "bättre" värme med 230 voltspumpen igång. Och detta därför att 230 voltspumpen har större kapacitet, den pumpar alltså fler liter per minut. Så sa man den gången... Att den 230 voltsdrivna orkar pumpa mer lät logiskt då. Men om vattnet rusar genom värmeväxlaren väldigt fort, då hinner det ju inte bli lika hett som om det rinner lite saktare...? Långsam cirkulation hettar upp vattnet mer när det passerar värmeväxlaren, men istället så hinner det ju svalna mer innan det gått varvet runt i husvagnen. Hur räknar konstruktörer av vattenburna värmesystem ut vilken fart på cirkulationen som är den optimala?

Hur som helst, nu när jag frågade om samma sak påstod de som svarade där att det tvärtom är mkt bättre kapacitet på 12-voltspumpen! Vill man ha varmt fort i en utkyld vagn är det 12 voltspumpning som gäller sa man. Vilket är rätt? Vilken pump pumpar flest liter per minut?

Sen fick jag de sedvanliga svaren om sånt jag inte frågade om, fast jag skrev att jag bara var intresserad av värme från elpatronen. Flera stycken "berättade" då att gasolvärmen ger mkt mer värme. Det är ju lite märkligt, frågar man om en mkt specifik sak, så är ändå ca tre av fyra svar svar på nåt man inte frågar om, och oftast sånt som alla redan vet. Tex att gasolen ger typ 6 kw värme och elpatronen bara 2 kw i en Alde Långe Jan. Det är ett lite intressant psykologiskt fenomen jag ofta funderar på. Och nu ska det bli spännade att se om någon även här kommer att skriva att gasolvärmen är effektivare. Fast jag redan vet det. Wink

Print this item

  Bodelsbatterier
Skickad av: Ljusne-Håkan - 2019-12-27, 16:12 - Forum: 12 volt DC - Inlägg (25)

Här diskuteras Biltemas AGM. De kanske inte är så bra som man trott som bodelsbatteri....?
Eller, de kanske funkar bra om man inte drar ur dom lika mycket som de från början påstods tåla? Min granne med bilverkstan och husvagnsägare sägare ungefär det han med, drar man ur AGM batteriet under en viss gräns är det tvärslut med dom.
https://www.husbilsklubben.se/forums/thr...ri.107019/

Print this item