Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Varje båt (även fritidsbåtar) ska enligt sjölagen vara bemannad på betryggande sätt. Den förare som brister i gott sjömanskap kan dömas till böter eller till och med fängelse.
Nämnden för båtlivsutbildning (NFB) bär det administrativa ansvaret för krav på, kunskapskontroll för samt registrering av vissa intyg för fritidsbåtförare. I NFB ingår Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben, Svenska Seglarförbundet och Transportstyrelsen.
(www.transportstyrelsen.se - Utbildning för fritidsbåt)
Det har sedan länge stått klart att det finns grava problem inom Deutche Bank. Banken är enormt stor och den blir svår att rädda med skattebetalarnas pengar. Deutche Banks är så stor att den kan sänka hela Eurozonen. Som en lösning på problemen i den tyska banksektorn har den Tysklands regering, under ledning av Angela Merkel, verkat för en sammanslagning av Deutche Bank och Commerzbank. Nu verkar det som att Commerzbank inte heller verkar vara i gott skick. Sammanslagning av två krisande banker lär knappast lösa problemen, utan snarare förvärra dem.
Commerzbank har inte varit tillräckligt noggrann i sin långivning, anser Deutsche Bank, något som kan leda till att Deutsche måste skriva ned värden på lån efter en sammanslagning. Det kan betyda att den hopslagna banken skulle behöva kapitaltillskott efter en fusion. Hur mycket är dock oklart, uppger källorna.
(www.di.se - Uppgifter: Deutsche Bank oroas över Commerzbanks lån)
Deutsche Bank överväger att ta in upp till 10 miljarder euro, motsvarande närmare 105 miljarder kronor, för att stärka upp det egna kapitalet inför en potentiell fusion med Commerzbank
Hej!
Då min kontrollpanels knappar har gått sönder och det inte går att uppbringa enbart knappar, och då vi endast kommer stå säsong med el-plats så tänkte jag koppla så elpatron och cirkulationspumpen åtminstone fungerar.
Just nu har jag kopplat så elpatronen går hela tiden och inte verkar gå via termostaten.
Har gjort ett enkelt kopplingsschema hur jag tänkt mig, så jag vore tacksam för svar om jag tänkt rätt.
För bilar med viktbaserad fordonsskatt kan det skilja mycket i fordonsskatt beroende på om bilen är registrerad som personbil (PB1) eller lätt lastbil.
De tidigare reglern angående krav på lastförskjutingsskyddet har tagits bort. En del är av uppfattningen att man inte längre behöver ha något lastförsäkringsskydd, men det kan vara en missuppfattning. Hittade följande som klargör vad som gäller och jag har markerat med fetstil det som är mest centralt:
Observera att denna tråd handlar om avsaknaden av konkreta definitioner, inte säkerheten !
Och jag hoppas att den kan vara till hjälp för andra som funderar på att lastbilsregistrera personbilar.
Uppdaterat första inlägget 2013-09-18
Skulle regbesikta min V70 utan galler mellan framstolar och "lastutrymme" men fick nedslag, se nedanstående
editerade korrespondans till Transportstyrelsen:
Försökte lastbilsregistrera en personbil utan skydd imellan förarplats och lastutrymme men fick underkänt med hänvisning till TSFS 2003:22 kap 16 § 1. (Felskrivning på protokollet)
VVFS 2003:22 kap 16 § 1 definerar förarhytt till lastbil vilket enligt mig inte känns relevant.
Min fråga är vad som egentligen gäller.
Kraven på lastförskjutningsskydd TSVFS 1978:9 upphävdes igenom TSFS 2009:20.
TSVFS 1989:93 klassificering av kombibil anger "lastutrymmets längd bakom lastförskjutningsskyddet är minst 170 centimeter"
Dock så hänvisar TSFS 2009:59 Karosserikod AC stationsvagn till bilaga II till direktiv 2007/46/EG vilket i sin tur hänvisar till 3.1.1.4 i ISO-standarden nr 3833:1977
vilket anger att en stationsvagn har 4 eller fler säten i minst 2 rader
Jag kan inte heller se i Fordonsförordning 2009:211 att det finns något krav.
Om nu kravet på lastförskjutningsskydd i lastbil finns kvar vad är då definitionen av lastförskjutningsskydd (för lastbil) iom att TSVFS 1978:9 blev upphävt igenom TSFS 2009:20?
Svar (ringde efter 16 arbetsdagar) som är en kopia på ett brev som skickades ut tidigare:
Information om fordon omregistrerat från personbil till lätt lastbil
Ni är ägare till ett fordon, tidigare registrerat som personbil, som under perioden 24 april 2009 till 2 september 2009 godkänts vid en registreringsbesiktning hos Svensk Bilprovning AB som lätt lastbil. Vissa av dessa fordon har godkänts trots att en avgränsning mellan personutrymmet och lastutrymmet saknats.
Den 29 april 2009 upphävdes Trafiksäkerhetsverkets (TSVFS 1978:9) föreskrifter om utrustning för säkring av last utan att ersättas av några nya föreskrifter om utrustning för säkring av last. Detta har felaktigt tolkats som att det inte behövs någon avgränsning mellan personutrymmet och lastutrymme på lätta lastbilar.
Enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner så definieras en lastbil som ”En bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran”. Enligt fordonsförordningen (2009:211) får ett fordon användas endast om det är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. Där sägs även att ett utrymme för den som färdas i ett motordrivet fordon ska vara inrättat och utrustat så, att personskada vid en trafikolycka eller en inbromsning hindras eller begränsas. Enligt Trafiksäkerhetsverkets regler (TSVFS 1981:22) om klassificering kan en kombibil hänföras till fordonsslaget lastbil om det bland annat lastutrymmets längd bakom lastförskjutningsskyddet har en viss längd. Personutrymmet på en lastbil ska därför vara skiljt från lastutrymmet med en avgränsning som lämpligen är ett lastförskjutningsskydd.
För att undvika att underkännas vid en kommande kontrollbesiktning eller vid polisens vägkontroller samt inte minst för trafiksäkerhetens skull, bör ni montera en avgränsning mellan de båda utrymmena.
Om du eftermonterar en sådan avgränsning behöver du inte genomgå en ny registreringsbesiktning.
Ingela Sundin
Chef för sektion fordonsteknik, väg
Väg- och järnvägsavdelningen
Vidare e-mail korrespondans med Ingela Sundin angående ovanstående text, editerat för förtydligande. Svar i blå text:
Med anledning av ovanstående kopia på ett brev som skickades till berörda fordonsägare har jag några frågor:
Jag ska försöka svara på dina frågor på bästa sätt.
1) "Personutrymmet på en lastbil ska därför vara skiljt från lastutrymmet med en avgränsning som lämpligen är ett lastförskjutningsskydd." Jag kan inte hitta något stöd för detta i TSVFS 1981:22 eller TSVFS 1989:93
Fråga 1: Av texten i TSVFS 1998:93 (nedan) framgår att kombibil under vissa förutsättningar kan klassificeras som lastbil och några av dessa förutsättningar är att lastutrymmet har en längd på 170 cm bakom lastförskjutningsskyddet och/eller en lastvolym som är minst lika stor som volymen för antal personer .
2) Vad är definitionen på lastförskjutningsskydd som anges i TSVFS 1989:93?
Fråga 2: Det finns ingen direkt definition av lastförskjutningsskydd i TSVFS 1989:93 utan det är upp till besiktningsföretagen att bedöma vad som anses vara ett lastförskjutningsskydd.
3) Om nu lastförskjutningsskydd i TSVFS 1989:93 skall vara en avgränsning vilka är kraven på det?
Fråga 3: De tekniska detaljkraven på lastsäkringsutrustning som fanns i TSVFS 1998:9 upphävdes 2009 med anledning av att ramdirektiv 2007/46/EG kom ut, för att inte utgöra handelshinder för bl.a. nya lastbilar. Det finns därmed inte formella tekniska krav utan mer generella krav att det ska finnas lastförskjutningsskydd och det är för övrigt besiktningsföretagen som har rollen att tolka vad som kan anses vara ett lastförskjutningsskydd. Vid tidpunkten för borttagande av krav 2009 hade Sverige inte möjlighet att behålla de tekniska kraven på lastförskjutningsskydd. Den EU-lagstiftningen som kom 2011 genom ändring av 2007/46/EG pekar på ISO- standard 27956:2009 när det gäller krav på utrustning för att säkra last.
Det hade förstås varit önskvärt om det hade funnits tydliga krav på den tekniska konstruktionen kring lastförskjutningsskydden i samband med den nationella klassificeringen men tyvärr så är det inte så. Det blir då en bedömningsfråga som i första hand provas av Besiktningsföretag. Ärende överprövas hos Transportstyrelsen om man inte är nöjd med Besiktningsföretagens beslut .
4) Strider inte TSVFS 1989:93 mot 2007/46/EG när det gäller definitionen "Kombibil"?
Fråga 4. Regler vid klassificering styrs idag i första hand av den indelning som finns i ramdirektiv 2007/46/EG och där måste man in i den ändringsförordning 678/2011 för att se vad som gäller för NYA lastbilar/personbilar.
De klassificeringsregler som finns enligt TSVFS 1981:22 genom ändring av TSVFS 1998:93 (Text nedan) gäller för de fordon som inte omfattas av EU-lagstiftningen eller. Reglerna i TSVFS gäller också när man i Sverige avser att ändra ett registrerat fordon och begära ny klassificering som innebär att en personbil (kombi) ska betraktas som en lastbil. Reglerna utgör en nationell tillämpning då det inte finns harmoniserade krav för begagnade fordon (fordon tagna i bruk och som ändras). Vi kan på sikt komma att anpassa dess krav mot EU's indelning men har ännu inte påbörjat en sådan förändring.
Med vänliga hälsningar
Ingela Sundin
Nästa e-mail:
Se kommentar på dina frågor
Angående fråga 1 var det formuleringen "Personutrymmet på en lastbil ska därför vara skiljt från lastutrymmet med en avgränsning" som jag undrade över vad just "avgränsning" hade för stöd i TSVFS 1981:22?
Texten avgränsning stöder sig på kravet på lastförskjutningsskydd som finns i TSVFS 1981:22 ändrad genom TSVFS 1998:93
Det är väl definitionen som finns i TSVFS 1978:9 4.3 "Lastförskjutningsskydd är främre skåpvägg, mellanvägg, galler, nät eller liknande som skiljer lastutrymmet från utrymme för förare och medåkande."
TSVFS 1978:9 är upphävd och gäller formellt inte längre. Besiktningsföretag ska tolka vad som anses vara lastförskjutningsskydd.
Fråga 4. Bilen ifråga var typgodkänd (årsmodell 2000) då borde den väl ha följt EU direktiv, är det när den blir lastbil och således tappar typgodkännandet som TSVFS 1981:22 gäller? Typgodkänd bil klassificerades enligt de krav som fanns i dåtiden ramdirektiv 70/156/EG och som du påpekar så gäller TSVFS 1981:22 när man ändrar den typgodkända bilen och vill klassificera om den från personbil (kombi) till lastbil.
Det bästa vore om ni kunde hänvisa som krav eller exempel till "Partitioning system" i ISO 27956:2009, vilket EU-förordning 678/20112 gör för nya fordon (Källa TSF 2012-268)
Det borde vara en fördel om det fanns tydligare krav vad som skulle räknas som lastförskjutningsskydd. Vi har dock inte haft möjlighet att skapa en sådan reglering förrän EU-förordning 678/2011 kom ut 2011. Vi har dock många önskemål om ändring och tillägg av krav där vi tyvärr inte kan hantera alla. men vi sammanställer sådana önskemål som detta och som vi tar upp när vi gör prioriteringsplaner.
För att summera detta så om jag följer TSVFS 1978:9 4 och SS 2562 så kan inte Besiktningsföretagen underkänna lastförskjutningsskyddet som krävs enligt TSVFS 1981:22 genom ändring av TSVFS 1998:93?
Om jag nu skulle följa "Partitioning system" i ISO 27956:2009 "N1-vehicle derived from M1-vehicle" hur ställer sig Transportstyrelsen till detta gentemot Besiktningsföretagen om ärendet skulle komma att överprövas? Det är besiktningsföretagen som bedömer vad som räknas som lastförskjutningsskydd och vi gör inga överprövningar i förväg. Ta gärna en dialog med ditt besiktningsföretag.
Mvh
Ingela Sundin
Lite relevanta paragrafer:
VVFS 2003:22
16 Kap. Karosserier
1 § Lastbil skall ha förarhytt med sådan hållfasthet och vara så fastsatt att förare och passagerare får tillfredställande skydd mot skada. Förarhyttens insteg skall vara så utformad att den medger en säker in- och urstigning.
Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner
2 § Lastbil
1. En bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran.
2. En annan bil som inte är att anse som en personbil eller en buss.
Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.
Fordonsförordning (2009:211)
2 kap. Fordons beskaffenhet och utrustning
1 § Ett fordon får användas endast om det är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. I dessa hänseenden gäller bestämmelserna i detta kapitel samt de föreskrifter som myndigheter meddelar med stöd av bestämmelserna i 8 kap.
Trots bestämmelserna i första stycket får ett fordon användas om det behövs för provkörning eller bogsering av det eller för liknande ändamål och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Detsamma gäller i fall som avses i 18 § 2 lagen (2001:558) om vägtrafikregister.
5 § Ett utrymme för den som färdas i ett motordrivet fordon ska vara inrättat och utrustat så, att personskada vid en trafikolycka eller en inbromsning hindras eller begränsas.
Förarplatsen i ett motorfordon eller i ett terrängmotorfordon ska vara rymlig och anordnad så, att den medger en lämplig körställning och en god uppsikt över omgivningen.
TSVFS 1989:93
Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 12 april 1989 om ändring i reglerna (TSVFS 1981:22) om klassificering 1.1 Kombibil (för högst åtta passagerare)
Bil med lätt löstagbara och/eller fällbara säten samt med
lastöppning baktill eller på sidan bör enligt 3 §
fordonskungörelsen (1972:595) hänföras till fordonsslaget
personbil. Dock kan kombibil enligt 3 § fordonskungörelsen
(1972:595) hänföras till fordonsslaget lastbil om
- den beräknade sammanlagda vikten av de personer fordonet
är inrättat för är mindre än hälften av den högsta tillåtna
lastvikten och
- lastutrymmets längd bakom lastförskjutningsskyddet är minst
170 centimeter när samtliga säten är monterade och/eller
uppfällda eller, om längden är kortare, lastutrymmets volym
är minst lika stor som volymen för personer.
Summa summarum:
Lastförskjutningsskydd krävs fortfarande för begagnad personbil som omregistreras till lastbil enligt TSVFS 1981:22 och trots att det fortfarande saknas en definitionen av vad Lastförskjutningsskydd är och hur det skall utformas så bedömer NOG Besiktningsföretagen det som "främre skåpvägg, mellanvägg, galler, nät eller liknande som skiljer lastutrymmet från utrymme för förare och medåkande" som det står i upphävda TSVFS 1978:9 4.3 och utformning enligt SS 2562
Jag hoppas att polisen har samma bedömning annars kanske man kan kräva att Besiktningsföretaget dokumenterar gallret noga för att slippa framtid överraskningar..
(www.maskinisten.net - Lastbilsregistrering av personbil)
Sedan den 1 juli 2017 kan man upprätta Framtidsfullmakter - Lag (2017:310) - och då slipper man att Överförmyndaren utser en Godman när man inte längre kan sörja för sin person.
En framtidsfullmakt börjar gälla när du själv inte längre kan ta hand om dina ärenden. Fullmakten kan gälla både för personliga och ekonomiska angelägenheter. Det kan till exempel vara löpande ekonomiska saker, som att betala räkningar, förvalta tillgångar som du har på banken och att ta hand om avtal om el, hyra eller olika abonnemang.
- Tanken med en framtidsfullmakt är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare och kan ge enskilda personer större integritet och självbestämmande i både ekonomiska och personliga angelägenheter, säger Eva Lindström, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
(www.konsumenternas.se - framtidsfullmakt-ny-sorts-fullmakt-fran-den-1-juli-2017)
Det är fullmaktshavaren som bedömer när ett sådant tillstånd [när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om de angelägenheter som framgår av fullmakten] har inträtt. Fullmaktshavaren kan begära att tingsrätten ska pröva om fullmakten har trätt i kraft.
Det kan också anges som ett krav i framtidsfullmakten att tingsrätten ska pröva om fullmakten har trätt i kraft.
Den som innehar fullmakten ska meddela fullmaktsgivaren, dennes make eller sambo samt dennes närmsta släktingar att fullmakten har trätt i kraft och vad den innehåller. Ett sådant meddelande kan göras muntligen eller skriftligen.
(www.swedishbankers.se - framtidsfullmakter)
Fullmakten får upprättas av den som fyllt 18 år och som inte är beslutsoförmögen.
Fullmakten ska vara skriftlig och fullmaktsgivarens underskrift ska bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena ska i sin bevittning intyga att de var samtidigt närvarande.
Vittnena ska i sin bevittning också intyga att fullmaktsgivaren är vid sunt och fullt förstånd och att denne undertecknat fullmakten av fri vilja.
Vittnen får inte vara under 15 år och får inte vara jäviga, det vill säga ha ett direkt släktskap med fullmaktsgivaren eller själva vara fullmaktshavare.
En framtidsfullmakt kan enligt lag återkallas.
Vid ändring av framtidsfullmakten gäller samma krav som när man upprättar en framtidsfullmakt för första gången, om inte ändringen endast gäller att fullmakten ska begränsas.
Fullmakten ska uppvisas i original när den används gentemot tredje man, till exempel en bank.
I Framtidsfullmakten är det valfritt om man vill utse en granskare eller ej.
Fullmaktsgivaren (dvs. den som ger ut en fullmakt) får i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavrens (dvs. den som får fullmakt att representera någon) verksamhet. Detta framgår av 23 § lag om framtidsfullmakter. Det finns alltså en möjlighet att utse en granskare, men det finns inget krav på att en granskare måste utses.
Möjligheten att utse en granskare finns eftersom det inte sker någon kontroll från samhällets sida att fullmaktshavaren sköter sitt uppdrag och agerar enligt dina intressen. Om du har utsett en granskare har den rätt att begära att fullmaktshavaren ska lämna en redovisning för sitt uppdrag. Syftet med en granskare är alltså att den ska se så att fullmaktshavaren agerar i enlighet med dina intressen.
Fördelen med en granskare är att det finns någon som håller koll på att fullmaktshavaren sköter sitt uppdrag. Känner man att man vill ha en granskare så ska man skriva in namn på den personen i framtidsfullmakten.
Även om man inte utser en granskare ska fullmaktshavaren på begäran av fullmaktsgivarens make eller sambo eller närmaste släktingar lämna redovisning för sitt uppdrag. Redovisning behöver dock inte lämnas oftare än en gång per år, 24 § lag om framtidsfullmakt.
Sammanfattningsvis är det alltså frivilligt om man vi ha en granskare. Man behöver inte ha det. En granskare ska hålla koll på att fullmaktshavaren sköter sitt uppdrag och agerar enligt dina intressen. Fördelen är alltså att det finns en person som kan kontrollera fullmaktshavarens uppdrag eftersom det från samhällets sida inte sker någon kontroll.
(lawline.se - granskare-av-framtidsfullmakt)
![[Bild: UVBPbIU.jpg]](https://i.imgur.com/UVBPbIU.jpg)
