Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Bästa husvagnarna
#11
(2020-02-19, 20:02)LMC400 Skrev: Bollar tillbaka frågan om vagn för fyra utan våningssäng och med en lägre vikt än de 1350 kg vi har idag. Finns det några äldre vagnar man vågar satsa på? Ser ofta ut som om de äldre vagnarna var lättare.
Vill dock inte ha någon gammal fuktskadad vagn.

Att vagnarna var lättare för får nog tillskrivas att dom var byggda för Camping och inte fastboende som dom flesta försöker att bräcka varandra med i dag.

En lätt karos som uppfyller vinterklimat med en enkel värmekälla som klarar minus 25/30 grader samt en konstruktion som inte fryser till is när det kryper under noll avsennede det nödvändigaste innuti vagnen som vatten, toa mm.

Därför anser jag Cabby ligger lite utanför de andra. Mest också för den tidlösa designen som komm 1988 till 1994 förädrades lite till 1999 inna de stora pjäserna tog över.

Men tidlös, Cabbys integrerade koffert kom 1984 på TL modellen som sedna 1988 fick ingå i alla vagnars design vilken var en föregångare gentemot de övriga som hade en lös koffert framtil. Ser man till Kabes koffertdesign innan 1992 så var den väldigt ful. Vagnen såg framtung ut och det ändrades fr o m 1992 då vagnen blev mer linjeformad och "tidlös". De flesta som är intresserad av en Kabe väljer i regel vagnar fr o m 1992 då det "ser" ut som en Kabe.
Senare modeller med ABS front bak och fram är nog ett kapittel för sig.

Men koffert, Sven-Erik Rosel tidigare VD för Sävsjö införde en ny typ av vagn med integrerad koffert fr o m runt 86/87 med modellerna Smålandia och Clubman vilka blev väldigt populära. I dessa tider så följe de flesta tillverkare efter. skam vore det ju annars.

Så även Polar som kom med integrerad koffert fr o m 1989.

Mer om Cabby lite senare för nu ska jag åka och fika.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates
Svara
#12
Alla får göra sina val. Vill man lägga massor med pengar och leva i lyxhusvagn eller husbil för fantasisummor så väljer man det. Själv anser jag att just camping ändå avser ett något enklare liv som inte kräver enorma summor. Då bor jag nog hellre på hotell och får god(are) frukost varje dag
Men jag dömer ingen. Alla prioriterar olika.

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Hagbard, Sokrates
Svara
#13
(2020-02-20, 13:02)LMC400 Skrev: Alla får göra sina val. Vill man lägga massor med pengar och leva i lyxhusvagn eller husbil för fantasisummor så väljer man det. Själv anser jag att just camping ändå avser ett något enklare liv som inte kräver enorma summor. Då bor jag nog hellre på hotell och får god(are) frukost varje dag
Men jag dömer ingen. Alla prioriterar olika.

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk

Det skulle frugan direkt välja, speciellt det där med frukost... Big Grin

Men är man lite mer för fruluftsliv så är det husvagn som gäller.

Många tillverkare av vagnar under senare tid men även under 80/90 tal, hade en förmåga att plocka in för mycket elektronik i sina produkter. Tänker bl a på Polar som införde typ GLE med den stora elekronikpanelen som var tänkt som en Central där man kunde sköta det mesta. Hur många egentligen uynytjade alla dessa faciliteter? Hur många gånger fungerade denna?
Väldigt få skulle jag tro, det bästa var om man fick igång pannan över huvud taget. Inte minst alla vinterställningar som krävdes för att inte prylarna skulle frysa sönder. Det gäller även alla vagnar så det är egentligen inget man skall hoppa över som en del gör, många kommer på närmare våren att prylarna inte fungerar men då är det lite sent.

En husvagn är i regel inte uppvärmd hela året med fukt och oxidationer på elutrustningar som följd.

De jag anser fungerade bra var just Cabby och Kabe med Aldes pannor med Elpatron och varmvattenberedare. Som fungerade i regel klanderfritt om de fick en tillsyn lite då och då. Men Cabby i förhållande till Kabe så anser jag att Cabbyn är lite lättare att dra och lättare i vikt i ungefär samma storlekar. I övrigt så är man lite fundersam över hur husvagnar egentligen sköts? Kan nästan påstå att många som har eller haft en husvagn aldrig sett hur bl a taket eller underdelen på golvet ser ut. Kan nog också påstå att många som köper nytt slarvar så med garantiservice så garantin faller men det är få köpare som verkar intresserade av hur detta sköts under tid. Frågar man om dessa papper som köpare så har de alltid kommit bort. Detta är ett bra prutläge.

Men Cabby, Cabby mellan 1988 och fram till 1998 då de sista blev med en helrak bakända. Tidlösa, tilltalande design och funktionsdugliga med en tilltalad inredning. Det jag inte gillar var fr o m 1999 då man flyttade fram kofferten och gjorde runda hörn, dessa hörn har alltid varit ett litet problem med, speciellt avseende fukt och röta. Dom flesta vagnar med den konstruktionen har haft problem med detta. Vissa isolerar inte hörnet och en del lägger in en lös formad frigolitbit eller så isolera man innåt mot innerpanelen och plåten är bar där det oftast blir ett mellanrum så kondens bildas på baksidan av plåten/plasten som sedan orsakar fukt och röta.

Men dessa årsmodeller 1988/98 av Cabby är lätta, lätta att dra, lätta att sköta, har en normal elutrustning för camping där det mesta fungerar första gången när man vill använda prylarna. Men det är klart att det finns lite att se över "även" på en Cabby av äldre modell och är man spekulant så börjar man i alla fyra hörn invändigt i golvnivå, är det fukt där så är det inte bra för då är vagnen inte omtätad eller skött enligt rekomendationerna. Då blir nästa steg att kontrollera varje hörn utifrån, under golvet och det bör inte vara mjukt eller hål så möss kan krypa in, eller lagat med någon bra som någon hittade hemma som inte behövts någon annanstans, då är det läge att titta på någon annan vagn. Är man utrustad med en fuktmätare så bör den inte gå över 14 i RF, hamnar man på runt 18 eller mer så är det en fuktskada som måste åtgärdas.

I övrigt så har jag stor förståelse för att det finns "andra" vagnar och märken men få som klarar riktigt vinterväder och skall man bara använda vagnen i stället för tält så finns det ju andra att spekulera på.
[-] Följande 3 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates, yngrot
Svara
#14
Cabby har enligt min smak gjort väldigt tilltalande vagnar rent utseendemässigt. Jag är ingen vintercampare men får tanken att en vagn som är byggd för vinterbruk också utsatts för mer vinterkörning med allt vad det innebär. Men plywooden i botten skiljer mycket i kvalitet mellan tillverkarna har jag förstått. Vår gamla LMC från 2007 var blank som en spegel i botten medan Weinsbergen från 2012 som vi har nu syntes att den fått mer stryk. Denna behandlade jag hela botten på med en låda sprayburkar jag fick hos husvagnshandlaren. De fick tydligen en stor burk tillsammans med varje intyg de lämnade ut i samband med fukttest. Deras lager var ganska välfyllt då en burk räckte till åtskilliga fukttester. Säljaren är samma som vi köpt två vagnar av. Han tyckte det var en bra affär att skänka mig en hel låda spray då han kände att han fick en bättre vagn i byte när den dagen kommer. Win-win

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 3 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Hagbard, Sokrates, yngrot
Svara
#15
(2020-02-20, 22:02)LMC400 Skrev: Cabby har enligt min smak gjort väldigt tilltalande vagnar rent utseendemässigt. Jag är ingen vintercampare men får tanken att en vagn som är byggd för vinterbruk också utsatts för mer vinterkörning med allt vad det innebär. Men plywooden i botten skiljer mycket i kvalitet mellan tillverkarna har jag förstått. Vår gamla LMC från 2007 var blank som en spegel i botten medan Weinsbergen från 2012 som vi har nu syntes att den fått mer stryk. Denna behandlade jag hela botten på med en låda sprayburkar jag fick hos husvagnshandlaren. De fick tydligen en stor burk tillsammans med varje intyg de lämnade ut i samband med fukttest. Deras lager var ganska välfyllt då en burk räckte till åtskilliga fukttester. Säljaren är samma som vi köpt två vagnar av. Han tyckte det var en bra affär att skänka mig en hel låda spray då han kände att han fick en bättre vagn i byte när den dagen kommer. Win-win

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk

Vet inte när LMC införde glasfibern under durken men många har prövat detta både med ren aluplåt, alyfilm, glasfiber och som nu en del lite tunnare formplyfa WBP limmad. Mång har nog gått ifrån den vanliga lauan meranti plyfan då det gäller att hänga med i konkurensen. Men de var den vanligaste underdurken i tidigare årsmodeller oavsett vagntillverkare, sen berodde det på marknadsföring vad som skull sticka ut.

Men ett tätt undergolv har aldrig varit bra, många gick ifrån det då det samlade vattan som kom uppifrån och inte kom ut.

Men har man den vanliga lauan merantiplyfan som också är WBP limmad så är det bra att behandla den då den börjat "gråna". Hagmans Carosol funkar bra och en 4/5 flaskor går det åt för en 5 metersvagn, det är en billig slant för ett bra underhåll. Och här är det ett måste att använda både skyddsglasögon och en riktig ansiktsmask samt även en
engångsoverall för den vanliga blir aldrig en bra overall mer.

https://verktygsboden.se/rostskydd-spray/carosol-tjockflytande-rostskydd-f40-spray?vat=1&gclid=Cj0KCQiA-bjyBRCcARIsAFboWg1fXhvw3HQJCKVMKx48GNQHi0MZlJ9cxzmCD_vdJnyD_S8BpLcnQ-4aAkxHEALw_wcB

[-] Följande 3 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates, yngrot
Svara
#16
Har funderat en del på det där med med plywoodens förmåga att låta vatten eller fukt passera genom den.

MR = Moisture Resistent, fuktresistent

WBP = Water and Boiling Proof, vatten- och koksäker

Är det någon som kan förklara för mig hur en skiva som är uppbyggd av krysslimmade skickt med vattenresistent lim mellan varje lager skulle kunna släppa genom fukt?
Det är absolut inget angrepp på ditt inlägg Hagbard, men man hör ofta detta "att den ska släppa ut fukt" eller "att det inte får bli för tätt".
Det känns som en gammal skröna som överlevt länge.
Man vill väl att en bottenskiva i vagnen ska hålla fukten på utsidan för att det ska vara torrt inne? En plywoodskiva lär inte vara enkelriktad ur fuktsynpunkt tänker jag.
Har en god vän som jobbar som säljare för olika typer av skivmaterial för sveriges största företag i den branschen. Han har över 30 års erfarenhet av plywood och påstår att det är helt omöjligt för en vattenfast plywood att kunna släppa fukt i någon riktning.
Så, är det en skröna eller finns det någon annan förklaring?

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#17
(2020-02-23, 19:02)LMC400 Skrev: Har funderat en del på det där med med plywoodens förmåga att låta vatten eller fukt passera genom den.

MR = Moisture Resistent, fuktresistent

WBP = Water and Boiling Proof, vatten- och koksäker

Är det någon som kan förklara för mig hur en skiva som är uppbyggd av krysslimmade skickt med vattenresistent lim mellan varje lager skulle kunna släppa genom fukt?
Det är absolut inget angrepp på ditt inlägg Hagbard, men man hör ofta detta "att den ska släppa ut fukt" eller "att det inte får bli för tätt".
Det känns som en gammal skröna som överlevt länge.
Man vill väl att en bottenskiva i vagnen ska hålla fukten på utsidan för att det ska vara torrt inne? En plywoodskiva lär inte vara enkelriktad ur fuktsynpunkt tänker jag.
Har en god vän som jobbar som säljare för olika typer av skivmaterial för sveriges största företag i den branschen. Han har över 30 års erfarenhet av plywood och påstår att det är helt omöjligt för en vattenfast plywood att kunna släppa fukt i någon riktning.
Så, är det en skröna eller finns det någon annan förklaring?

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk

Skillnaden skulle jag tro kan beror på att teori och praktik inte går ihop samt definitioner.
 
Vattenfast plywood är vad jag förstår varunamn Formplyfa och lauan meranti är inte formplyfa med skyddade kanter och plast överdrag.

Formplyfa är helt tät medan lauan meranti inte är helt tät då den drar åt sig fukt men släpper inte i skikten då den har ett vattenfast lim melan. 

Och hävdar "din kompis" att lauan merantin skall vara helt tät så skulle bl a inte denna kunna ruttna igenom vilken den gör, då stämmer inte teori och praktik.


Har lagat en del husvagnsgolv/väggar där fukten/vätan gått rakt igenom vilket fått både golv och väggar att ruttna bort.
Ovansidan på golven är oftast vanlig 5 mm plyfa utan WBP lim och den ruttnar då lite fortare än den understa.
Skulle den vara helt tät så skulle ju bara det yttre skicktet släppa med det gör den inte utan det släpper rakt igenom, men tar lite längre tid än för en vanlig icke WBP limmad som skicktar sig snabbare.

En typ av formplyfa med ytterskickt av plast samt spärrmålade kanter är ju "helt" tät och håller ganska bra om inte skivan på något sätt bearbetas med spik, borr eller att den skyddade ytan perforeras på något sätt. Vid minsta påverkan så börjar ju en nedbrytning där skadan har skett.

En Lauan meranti som inte har ett skyddande hölje och som de sedan både skruvas och spikas i vid varje skarv är en redan perforerad skiva som hålls ihop av ett lim som skyddar hoppsättningen lite bättre än med ett vanligt lim som inte är vattenresistent.

Så be din kompis då förklara varför husvagnar ruttnar om de inte skall dra till sig eller släppa igenom fukt/väta?


Det skulle ju då innebära att det inte finns några fuktskadade eller ruttna husvagnar och att det är en skröna.
[-] Följande 3 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • Ljusne-Håkan, LMC400, Sokrates
Svara
#18
(2020-02-24, 10:02)Hagbard Skrev: Skillnaden skulle jag tro kan beror på att teori och praktik inte går ihop samt definitioner.
 
Vattenfast plywood är vad jag förstår varunamn Formplyfa och lauan meranti är inte formplyfa med skyddade kanter och plast överdrag.

Formplyfa är helt tät medan lauan meranti inte är helt tät då den drar åt sig fukt men släpper inte i skikten då den har ett vattenfast lim melan. 

Och hävdar "din kompis" att lauan merantin skall vara helt tät så skulle bl a inte denna kunna ruttna igenom vilken den gör, då stämmer inte teori och praktik.


Har lagat en del husvagnsgolv/väggar där fukten/vätan gått rakt igenom vilket fått både golv och väggar att ruttna bort.
Ovansidan på golven är oftast vanlig 5 mm plyfa utan WBP lim och den ruttnar då lite fortare än den understa.
Skulle den vara helt tät så skulle ju bara det yttre skicktet släppa med det gör den inte utan det släpper rakt igenom, men tar lite längre tid än för en vanlig icke WBP limmad som skicktar sig snabbare.

En typ av formplyfa med ytterskickt av plast samt spärrmålade kanter är ju "helt" tät och håller ganska bra om inte skivan på något sätt bearbetas med spik, borr eller att den skyddade ytan perforeras på något sätt. Vid minsta påverkan så börjar ju en nedbrytning där skadan har skett.

En Lauan meranti som inte har ett skyddande hölje och som de sedan både skruvas och spikas i vid varje skarv är en redan perforerad skiva som hålls ihop av ett lim som skyddar hoppsättningen lite bättre än med ett vanligt lim som inte är vattenresistent.

Så be din kompis då förklara varför husvagnar ruttnar om de inte skall dra till sig eller släppa igenom fukt/väta?


Det skulle ju då innebära att det inte finns några fuktskadade eller ruttna husvagnar och att det är en skröna.

Det är kanske just att skivorna bearbetas eller skadas mekaniskt som gör att de bryts ner? När den yttre plastfilmen är borta eller skadad kanske den inte är så vattentålig längre? Jag har ingen aning.
Vad händer med fuktvandringen om man behandlar undersidan av husvagnen med rost/röt-skydd? Släpper den igenom fukten? Annars borde en behandling kanske göra mer skada än nytta?
Argument för båda sidor låter rimliga i sitt sammanhang.

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
Svara
#19
Det är skillnad på plyfa och plyfa, Kabe bl annat har formplyfa under (på senare vagnar) som är skyddad med ett plast överdrag och detta bör ju då skyddas med någonting som inte skadar plastöverdraget om det bedöms så.

De andra som använder Lauan Meranti har inget skyddsöverdrag (i original) och bör  ju då skyddas lite bättre bl a annat mot vatten fukt som kan tänkas stänka upp eller att den bör skyddas mot markfukt som stiger rakt upp. I detta fall så säger expertisen att ett mellanrum på minst 30 cm bör vara mellan mark och undersida av vagn för ventilationens skull som då håller bort en del fukt.
Men här så har ju tillverkarna aplicerat en skyddande hinna med ett medel som inte bör påverka materialet och som med tiden föråldras som då behöver åtgärdas igen så man behåller ett visst skydd mot bl a fuktskador och röta. Dessa skador hittar man oftast främst vid/runt hjulhusen vid övergången mot golvunderlaget samt där stödbenen är monterade direkt i golvet i stället för i chassit.
[-] Följande 3 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates, yngrot
Svara


Bookmarks

Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)