Byta stötdämpare

[apersson850]

Min lätta minihusvagn med gummitorsionsaxel levererades utan stötdämpare. När jag körde över ett fartgupp kunde jag se i backspegeln att vagnen studsade upp och ner en hel del, vilket var anledningen till att jag utrustade vagnen med släpvagnsstötdämpare från Al-Ko.

Det där är dock ett allmänt problem på alla vagnar som är tänkta att ha en stor lastförmåga i förhållande till sin tjänstevikt.
Flaksläp av alla slag är ett exempel.
En lastbilssläp, med en tjänstevikt på 7-8 ton, och en totalvikt på 38 ton, blir rätt studsig när den är olastad. Särskilt förr, när det var bladfjädrar som gällde. Nu kan man ju justera trycket i luftfjädringen, så det blir lite mer anpassningsbart.

Min egen flaksläp, med tjänstevikt 300 kg och totalvikt 1300 kg, har ett snarlikt förhållande som lastbilssläpen. Min kärra hoppar omkring rätt bra när den är tom, den också. Den har gummitorsionsaxel, men inga separata stötdämpare.

[Hagbard]

Både den gamla dämparen och de nya går lite trögare att trycka ihop än att dra isär. Dom nya går lite lättare första biten åt bägge hållen. Oavsett hur långt eller kort isär dom är från början.
Så när fjädringen står i viloläget så kan dämparna röra dig ganska lätt en kort bit åt bägge hållen. Sen går det trögre.

Tack för den informationen. Nu fick "snillen som gillar att spekulera" något att bita i

Då fick jag vatten på kvarnen om att stötdämparen dämpar mer på returrörelsen, d.v.s. när hjulet fjädrar ut igen. Tycker mig även hitta stöd för detta i de dokument som Hagbard har länkat till. Nu blir det intressant att höra vad den gode Hagbard har att säga

Progresiviteten i dom nya stötdämparna bör medföra att vagnen blir lite mjukare i kortare fjädringsrörelser.

Med nya kraftigare fästen och dom nya stötdämparna så kommer det nog att blir riktigt bra.

Deprimerad?

Ja det är jag också, kommer inte ut utan får titta på fåglarna genom fönster... 

Men gammal som man är så får man förlita sig till biblioteket och ta fram mer fakta då så man inte spekulerar utan mer funderar på "vad som hänt" trådskaparen.

Och nu lite mer spekulerande...

Enligt bild på inlägg 58 så kan man ju klart se att orsaken till problemet ligger i vagnens historia och förmodligen då att en tidigare ägare som påfrestat sytemet över bristningsgränsen, det är det ena, det andra kan vara att torsitionen på denna sida har falerat då den kan bestå av en eller flera stavar där någon av dessa gått av, eller lossnat i sin infästning inne i röret eller ute vid hävarmen som då inverkar på rörelsen (Motion Ratio), vilket då får till följd att rebonden (återgången) minskar då den linjära fjädringen i torsitionen i princip har upphört vilket innebär att dämparen gått ut i maxläge och sedan ryckt loss infästningen. Det är det ena det andra "kan vara" att som jag nu förstår så är dämparen av tvårörstyp så den fungerar både in och ut och där ventilsystemet fått sig en knäck när det gäller nått av lägen så infästningen ryckts loss.

Men då vi nu har vi ju fått reda på att dämparna är av tvårörstyp och proggresiva (det underlättar ju när man skall fundera). Detta ihop med linjära fjädringar som ståltorsition är, och som i regel är en kompromiss för att lösa vissa fjädringsproblem.
Det i förhållande till dämparnas lutning bör ge en förhållandevis bra svängningsdämpning i det lilla utrymme som torsitionstaven/stavarna arbetar och det är inte många centimeter, på sin höjd (utan att mäta) ca 2-3 centimeter och det förklarar nog det trådskaparen nämnde i tomgång på dämparna.

Ett förslag är ju då att lätta upp vagnen, frilägga hjulen och kontrollera hur torsitionen fungerar, fungerar den normalt (linjärt i hela sin vridning) så är det något annat som hänt och då utgår jag ifrån är att "någon" har vart ovarsam vid sitt framförande.

Tips:

Ställ vagnen på pallbockar under axlarna (då bör man ha vagnen kopplad til bilen) och frilägg båda hjulen, kontrollera sedan att torsitionen fungerar på båda sidor (känns lätt med handen när man trycker pendeln uppåt) skulle det kännas olika så får man söka orsaken. Det som ofta kan hända är att den innre infästningen har släpt ofta beroende på dålig smörjning av systemet eller att någon av stavarana gått av.

Lite från hjärnkontoret med hjälp av bokhyllan...

[Sokrates]

Nu ser den gode Hagbard ut att göra som många politiker gör, d.v.s. att blanda bort korten och börja prata om något annat

[Hagbard]

Nu ser den gode Hagbard ut att göra som många politiker gör, d.v.s. att blanda bort korten och börja prata om något annat

Ja eller nej, min första tanke var att det måste hänt något med endera fjädringen eller dämparen.
I första hand då dämparen som inte går tillbaka.
Fädringsrörelen är ju väldigt kort och tanken var ju då att det måste ha skett något med dämparen och i det läget antog jag det var en envägsdämpare och inte en tvåvägsdämpare.  

Men nu så har vi ju lärt oss lite mer och det är ju inte så dåligt.

[Hagbard]

Principen för Husvagn med det vanliga montaget...

Är det inte snarare tvärt om, d.v.s. att hjulet kan tryckas upp utan nämnvärd dämning, men att det är när hjulet är i upptryckt läge som stötdämparen "bromsar" den återfjädrande rörelsen för att dämpa självsvängning?

Vet inte om jag låste fast mig i mitt tänkande men det kan ju vara så då den arbetar åt båda hållen och har hjälp av fjädern och vikten samt lutningen på dämparen.
Vet heller inte om den innehåller ett visst gastryck.

Men kruxet är att hävarmen (där hjulet hänger) har oftast ett utgångsläge av runt 45 grader obelastat och belastat så är det inte mycket kvar innan den tar i det övre läget, och har det skett ett genomslag så kan den yttre infästningen ha rubbats.

Men att fästet är sönderdraget måste bero på fel i fjädringen, fel i dämparen eller ovarsamt framförande, för hög totalvikt får vi väll utesluta.

[Ljusne-Håkan]

Det som hänt är nog bara att plåten blivit slut efter 32 år, ev pga dämparen blivit trögare med åren. Fästplåten är ju en ganska vek konstruktion. Och att byta stötdämpare efter så lång tid är väl heller inget att höja på ögonbrynen för.
Höll på från 10 till 14:30 igår, nu är det klart. O det känns förstås kanonfint. Ska ev sticka iväg o provdra med den ngt nyare V70n för första gången, campa nånstans i natt.
Jag är så gott som hundra på att torsionsfjädringen inte tagit nån skada. Vagnen stod helt plant med bägge dämparna borta, och inte lägre än tidigare heller. 
På den förra likadana Cabbyn blev det nog nåt skit med torsionsfjädringen, den hade slitit snett på ett däck. Ett lite skrammeloljud kom även från den om jag körde med bilfönstret nere.
Men på den här funkar nog allt perfa nu igen....

[apersson850]

Gastrycket i vissa stötdämpare (gastrycksdämpare) är till för att hålla tryck på oljan, så den inte skummar i dämparen. Det kan förekomma vid hög belastning, alltså många rörelser på kort tid. Rallykörning är ett extremt exempel. Gastrycket skjuter inte ut dämparen, som i en gasfjäder. Det är en helt annan sak. En gasfjäder innehåller också ofta en dämpning, även om den inte behöver göra det.
Stötdämpare i fordon dämpar i båda riktningarna. Annars får fordonet problem att hålla markfrigången, om exempelvis infjädringen är odämpad men utfjädringen går sakta.

[Sokrates]

Fädringsrörelen är ju väldigt kort och tanken var ju då att det måste ha skett något med dämparen och i det läget antog jag det var en envägsdämpare och inte en tvåvägsdämpare.

Nu får du det att låta som att stötdämparen går lika trögt åt båda hållen.

Både den gamla dämparen och de nya går lite trögare att trycka ihop än att dra isär

Vår lilla "skärmyttsling" eminerar i huruvida en stötdämpare dämpar mer under infjädringen eller under utfjädringen (returen).

På en släpvagn sker förhindrandet av att axeln skall komma i svängning (både torsition och gummi) upp och ner.
Vilket innebär att dämparen dras ut i stället för att tryckas ihop för att föhindra svängning.

Det förklarar montaget av dämparen på en släpvagn i regel då den dras ut för att förhindra svängningarna (jag skriver i regel för det finns andra montage på tyngre vagnar med typ bladfjäder och dämpare).

Detta montage borde då innebära att dämparen skall vara trög att dra ut och lätt att skjuta ihop.

Hagbard var av uppfattningen att mesta dämpningen sker vid infjädringen, medans jag förfäktade att den mesta dämpningen sker under returen. Tycker att såväl Ljusne-Håkans slit i stötdämparna som den text som jag citerade till ovan visar att den mesta dämpingen sker under utfjädringen (returen).

Om förhållandet hade varit det omvända, d.v.s. att den mesta dämpningen skulle ske under infjädringen så skulle det bli stötdämparen som skulle få absorbera väldigt mycket av den rörelseenergin som uppstår när chassits tyngd far ner mot  marken, vilket skulle ge upphov till kraftiga påkänningar på stötdämparens infästning. Det är fjäderns uppgift att absorbera denna kraft. Stötdämparens upgift är att dämpa insvägningsförloppet, så att chassit inte håller på att guppa upp och ner allt för länge.

I Ljusne-Håkans fall var stötdämparinfästingen ganska klen från början. Ett tänkbart cenario att infästningen inte har varit åtdragen ordentligt, vilket har givit upphov till vickningar som över tiden har orsakat sprickbildningen och som har slutat med att materialet har brustit. Om man vickar på en plåtbit tillräckligt mycket kommer den förr eller senare alltid att gå av.

[Hagbard]

Var och kikade på mina infästningar då vi har lika gamla vagnar mens Håkans har några 10 tal nummer lägre.

Höger och vänster infästning som ser hur bra som helst ut, inga sprickor eller andra deformeringar.

Däremot så har jag sprutat underredskydd som runnit lite runt omkring.

[Sokrates]

Var och kikade på mina infästningar då vi har lika gamla vagnar mens Håkans har några 10 tal nummer lägre.

Höger och vänster infästning som ser hur bra som helst ut, inga sprickor eller andra deformeringar.

Tycker mig dock se rost i vecket på den vänstra bilden och att det ser ut som en spricka. 

   

Vore intressant att se en närbild med god upplösning där man kan se bättre hur det ser ut.