Bilen är fabriksutrustad med en Eberspächer W3DZ vattenvärmare för att hjälpa till motorn att komma upp i arbetstemperatur när det blir kallare än +5 C. Moderna dieselmotorer är så pass effektiva att dom har svårt att komma upp i arbetstemperatur när det är kallare ute, vilket är skälet till att bilen är utrustad med en Eberspächer kylvätskevärmare. Det finns färdiga satser att köpa för att konvertera vattenvärmaren till en parkeringsvärmare, men jag valde att bygga min egen konverteringssats. I stället för att värma upp bilen med den främre friskluftsfläkten använder jag den extra värmaren för passagerarkupén, som inte tar luften utifrån utan bara cirkulerar luften i kupén. Därmed slipper jag också få in avgaserna från vattenvärmaren, som blir fallet om man använder fläkten för vindrutan. Eftersom värmefläkten tar en del ström, oavsett effektläge, har jag satt in två termostater som styr fläkten så den inte förbrukar mer ström än nödvändigt. Det sitter en termoströmbrytare som slår till värmefläkten när vattentemperaturen har nått 50 C. I kupén sitter en reglerbar rumstermostat som slår ifrån värmefläkten vid önskad temperatur. På rumstermostaten sitter också en extra strömbrytare för till-/frånslag av vattenvärmaren, som är nåbar när man ligger i sängen. Det är bara att trycka på den röda knappen som sitter på rumstermostaten så startar värmaren.
Original startar värmaren när bilmotorn går (d+ från generatorn) och utetemperaturen är +5 C eller lägre. Fyra dioder behövs för att kunna starta värmaren när t.ex. tidsuret ger spänning. Jag byggde en adapterkabel som är inkopplad på kontakten till värmaren. Kablarna från adapterkabeln är kopplade i "en klump" med flatstiftsskarvar och -förgreningar. I denna "klump" har jag även de fyra dioderna.
För att kunna köra värmaren när bilmotorns vattenpump inte cirkulerar kylvätskan har jag satt en 12v cirkulationspump som sitter i ett fäste direkt ovanför kylvätskevärmaren.
Jag har också satt dit en Eberspächer 5-ports ventil som gör att merparten av den varma kylarvätskan från vattenvärmaren går till värmeelementet i stället för att värma upp motorblocket. 5-portsventilen är inkopplad på en av slangarna till värmaren. Cirkulationspumpen är ansluten till två av portarna på ventilen. På den återstående anslutingen sitter en slang som är kopplad till ett T-stycke som är inkopplad på den bilvärmeslang som går till värmeelementet i kupén.
Satsen från Eberspächer är avsedd för att tina vindrutan och värma upp luften i bilen en del före avfärd. När man använer den främre kupéfläkten som är fallet i Eberspächers sats, så blåser även värmefläkten in en del avgaser från värmaren vars avgasrör utmynnar i vänster främre hjulhus. Min Caravelle är utrustad med ett extra värmeelement bak i bilen och detta värmeelement cirkulerar bara luften i det bakre kupéutrymmet. I min konvertering använder jag i stället det bakre värmeelementet, varvid jag slipper att få in värmarens avgaser i bilen.
När man använder en kylvätskevärmare som parkeringsvärmare så drar dom mer ström än vad som är fallet för en luftvärmare. I en luftvärmevärmare sitter det en fläktmotor som driver både brännarfläkten och kupéluftfläkten. När man använder en kylvätskevärmare sitter det en liten fläktmotor som driver brännarfläkten, vidare måste man ha en elektrisk cirkulationspump för kylarvätskan, men den stora strömförbrukaren är kupéfläkten som har en kraftig fläktmoter. Det saknar dessutom betydelse om man ställer in fläkten på en lägre hastighet eftersom effekten då bara "eldas upp" i värmefläktmotståndet. För att spara på ström har jag två kontroller som reglerar matningen av strömen till kupéfläkten. Det sitter en termoströmbytare som gör att kylarvätskan måste komma upp i 60C innan kupéfläkten kan starta.
Vidare har jag en rumstermostat som stänger av kupéfläkten när önskvärd temperatur har uppnåtts.
I bilen har jag ett Eberspächer modultidur som tillåter max 180 minuters gångtid för värmaren. Motsvarande tidur för marint bruk lär möjliggöra längre gångtid. Det finns en plats i instrumentbrädan som är avsedd för modultiduret.
Jag sover utan problem i sängen med ett vanligt täcke så länge som utetemperatturen inte kryper under +8C under natten. Då används värmaren endast för komfort innan man kryper till kojs och innan man skall gå upp. Det fina med Eberspächers modultidur är att de också har anslutning så man kan ansluta en extern strömbrytare för start/stopp av värmaren. Jag har satt en strömbrytare som jag enkelt kan nå när jag ligger i sängen, vilket gör att jag både kan starta och stänga av värmaren utan att behöva gå upp. Om jag skulle vakna upp p.g.a. att det är för kallt sträcker jag bara upp armen och startar värmaren.
Efter ett tag slog mig tanken att man skulle kunna koppla in en plattvärmeväxlare på den slang som går mellan 5-portsventilen och T-stycket och då även kunna få varmt duschvatten från kylvätskevärmaren. Plattvärmeväxlaren sitter i ett isolerat hölje och den hamnade ovanför startbatteriet som var den lediga plats som stod till förfogande. Jag lyxade till det med att sätta isolering på bilvärmeslangarna.
Jag använder värmaren mer för att få varmvatten till duschen än som parkeringsvärmare. Så här ser det ut när duschtältet är uppsatt och platvärmeväxlaren är inkopplad till vattensystemet med en fristående tryckvattenpump som jag har i en låda. Vid detta tillfälle försedde jag tryckvattenpumpen med vatten med den 10 liters vattendunk som transporteras på insteget vid skjutdörren. Jag föredrar att använda denna dunk, med dess stora öppning, när man kan hämta vatten i de två hopfällbara hinkarna. Den större tanken under golvet måste fyllas på med slang, vilket gör att vattnet i den används i sista hand.
Original startar värmaren när bilmotorn går (d+ från generatorn) och utetemperaturen är +5 C eller lägre. Fyra dioder behövs för att kunna starta värmaren när t.ex. tidsuret ger spänning. Jag byggde en adapterkabel som är inkopplad på kontakten till värmaren. Kablarna från adapterkabeln är kopplade i "en klump" med flatstiftsskarvar och -förgreningar. I denna "klump" har jag även de fyra dioderna.
För att kunna köra värmaren när bilmotorns vattenpump inte cirkulerar kylvätskan har jag satt en 12v cirkulationspump som sitter i ett fäste direkt ovanför kylvätskevärmaren.
Jag har också satt dit en Eberspächer 5-ports ventil som gör att merparten av den varma kylarvätskan från vattenvärmaren går till värmeelementet i stället för att värma upp motorblocket. 5-portsventilen är inkopplad på en av slangarna till värmaren. Cirkulationspumpen är ansluten till två av portarna på ventilen. På den återstående anslutingen sitter en slang som är kopplad till ett T-stycke som är inkopplad på den bilvärmeslang som går till värmeelementet i kupén.
Satsen från Eberspächer är avsedd för att tina vindrutan och värma upp luften i bilen en del före avfärd. När man använer den främre kupéfläkten som är fallet i Eberspächers sats, så blåser även värmefläkten in en del avgaser från värmaren vars avgasrör utmynnar i vänster främre hjulhus. Min Caravelle är utrustad med ett extra värmeelement bak i bilen och detta värmeelement cirkulerar bara luften i det bakre kupéutrymmet. I min konvertering använder jag i stället det bakre värmeelementet, varvid jag slipper att få in värmarens avgaser i bilen.
När man använder en kylvätskevärmare som parkeringsvärmare så drar dom mer ström än vad som är fallet för en luftvärmare. I en luftvärmevärmare sitter det en fläktmotor som driver både brännarfläkten och kupéluftfläkten. När man använder en kylvätskevärmare sitter det en liten fläktmotor som driver brännarfläkten, vidare måste man ha en elektrisk cirkulationspump för kylarvätskan, men den stora strömförbrukaren är kupéfläkten som har en kraftig fläktmoter. Det saknar dessutom betydelse om man ställer in fläkten på en lägre hastighet eftersom effekten då bara "eldas upp" i värmefläktmotståndet. För att spara på ström har jag två kontroller som reglerar matningen av strömen till kupéfläkten. Det sitter en termoströmbytare som gör att kylarvätskan måste komma upp i 60C innan kupéfläkten kan starta.
Vidare har jag en rumstermostat som stänger av kupéfläkten när önskvärd temperatur har uppnåtts.
I bilen har jag ett Eberspächer modultidur som tillåter max 180 minuters gångtid för värmaren. Motsvarande tidur för marint bruk lär möjliggöra längre gångtid. Det finns en plats i instrumentbrädan som är avsedd för modultiduret.
Jag sover utan problem i sängen med ett vanligt täcke så länge som utetemperatturen inte kryper under +8C under natten. Då används värmaren endast för komfort innan man kryper till kojs och innan man skall gå upp. Det fina med Eberspächers modultidur är att de också har anslutning så man kan ansluta en extern strömbrytare för start/stopp av värmaren. Jag har satt en strömbrytare som jag enkelt kan nå när jag ligger i sängen, vilket gör att jag både kan starta och stänga av värmaren utan att behöva gå upp. Om jag skulle vakna upp p.g.a. att det är för kallt sträcker jag bara upp armen och startar värmaren.
Efter ett tag slog mig tanken att man skulle kunna koppla in en plattvärmeväxlare på den slang som går mellan 5-portsventilen och T-stycket och då även kunna få varmt duschvatten från kylvätskevärmaren. Plattvärmeväxlaren sitter i ett isolerat hölje och den hamnade ovanför startbatteriet som var den lediga plats som stod till förfogande. Jag lyxade till det med att sätta isolering på bilvärmeslangarna.
Jag använder värmaren mer för att få varmvatten till duschen än som parkeringsvärmare. Så här ser det ut när duschtältet är uppsatt och platvärmeväxlaren är inkopplad till vattensystemet med en fristående tryckvattenpump som jag har i en låda. Vid detta tillfälle försedde jag tryckvattenpumpen med vatten med den 10 liters vattendunk som transporteras på insteget vid skjutdörren. Jag föredrar att använda denna dunk, med dess stora öppning, när man kan hämta vatten i de två hopfällbara hinkarna. Den större tanken under golvet måste fyllas på med slang, vilket gör att vattnet i den används i sista hand.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”