Kylskåpet går inte på gasol

[Hagbard]

Både Solifer och Polar har en koppling vid inkommande som både ger ström till Kylskåpet samt laddar batteriet i vagnen när generatorn i bilen börjar ge ström och (om det är kopplat enligt bilden sid 26 i bifogade i-bok).

Intressant att det finns så många olika elektriska lösningar i olika vagnar.
I den jag har nu finns en central enhet som tar in 230 V från vagnens intag, ständig 12 V från bilen, 12 V från bilen när motorn är igång, solpaneler på taket och vagnens batteri.
Sen matar den enheten ut 230 V dit det ska (vägguttag, mikrovågsugn, golvvärme) och 12 V dit det ska (lampor, cirkulationspump, vattenpump).
Där behöver man alltså inte koppla bort några solpaneler vid annan laddning. Det sköter sig självt.

Det sköter sig självt?

Är det inte lite förenklagt sagt då många kanske inte förstår vilka utrustningar en del vagnar har från fabrik.

De sydländska vagnarna byggs ju oftast för en användning "utan" batteri där batteri är ett tillval.

I nordiska vagnar så är i "regel" alla vagnar utrustade med batteri och behöver ingen extra eletronik för försörjningen.

I din vagn så sitter det en "nätverkscentral (typ elektroblock MES 350A, A2, eller tillsammans med modul B, mm)" som är föreberedd för användning "utan" batteri.

Denna typ central (beroende på utförandet) är också förbered på de olika strömförsöjningsmöjligheter som en ev. ägare vill utnyttja i sin komfort.

T ex batteri, solcell eller laddning från dragbilen, det sköter sig själv. ja om alla pinaler sitter monterade så sköter det sig själv.

Men skulle inte vilja vara med om det börjar knasa i denna elektronikbox för då blir det dyrt.

Med det så menar jag att med lite enkla kopplingar så får man ungefär samma förutsättningar till en billigare peng.

Om inte annat så blir det lite enklare i felsökning.

[apersson850]

Ja, det är ett system från Calira i min vagn. Vagnar som saknar eget batteri har bara modul A. I min vagn finns batteri och då även modul B.
I och med det hanteras alla energikällor och förbrukare automatiskt, så bekvämt är det, så länge det fungerar. Sen kan det mycket riktigt bli dyrt. Dock finns åtminstone ett företag (Cabotron) idag där grunkor från avsomnade Calira repareras. Folk som jobbade på Calira var med och startade Cabotron, så kunnandet följde med.

Men det finns säkert de som river ut hela anläggningen och installerar något annat om den havererar.
Vilket inte hindrar att likvärdiga anläggningar, byggda med andra komponenter, ofta enskilda sådana som inte är avsedda att fungera ihop, ofta både fungerar sämre och är än värre att begripa sig på.

[apersson850]

De nya kompressorskåpen är enormt strömsnåla. Går inte att jämföra med de de gamla absorptionsskåpens 12 volt. På segelbåten hade jag bara en 40 watts solcell, den drev kylboxen hela sommarn om så vore. Med två 80 amp marinbatterier och 16 kvadrats laddning från bilen klarar jag nog ett kompressorskåp helt utan solceller i några dar.

Jag kollade data på ett litet kompressorskåp. Effekten angavs till 45 W, vilket alltså är i runda slängar en tredjedel av vad absorptionsskåpen tar på 12 V. Men kompressorskåpet behöver inte gå hela tiden, så medeleffektuttaget blir förstås ännu lägre. Hur mycket beror förstås på hur varmt det är, till skillnad från absorptionsskåpen, som inte brukar ha någon termostat alls på 12 V. Då går de lika ilsket oavsett temperaturen utanför skåpet.

Men även om det skulle gå hela tiden går det ändå ca 10 timmar på ett vanligt husvagnsbatteri, och det dubbla om man har två, som Håkan. Den sortens batterier bör man inte ta ut mer än halva kapaciteten på, för att bevara deras livslängd. Går det då 10-15 minuter per timme är vi uppe i 40-60 timmars drifttid på 12 V. Med en solcell som laddar halva dygnet bör det kunna gå i all evighet, eller åtminstone tills det blir vinter och mörkt.

[Hagbard]

Ja, det är ett system från Calira i min vagn. Vagnar som saknar eget batteri har bara modul A. I min vagn finns batteri och då även modul B.
I och med det hanteras alla energikällor och förbrukare automatiskt, så bekvämt är det, så länge det fungerar. Sen kan det mycket riktigt bli dyrt. Dock finns åtminstone ett företag (Cabotron) idag där grunkor från avsomnade Calira repareras. Folk som jobbade på Calira var med och startade Cabotron, så kunnandet följde med.

Men det finns säkert de som river ut hela anläggningen och installerar något annat om den havererar.
Vilket inte hindrar att likvärdiga anläggningar, byggda med andra komponenter, ofta enskilda sådana som inte är avsedda att fungera ihop, ofta både fungerar sämre och är än värre att begripa sig på.

Man funderar lite när det monteras sådana komplexa elektronikenheter i Campingfordon som skall fungera Off Grid.

Vad kan man annars få för de priser som tas ut på dessa tillbehör och när det falerar?

Ex 1:

https://www.tradera.com/item/344622/6071...-ebl-220-4

Ex 2:

https://www.husbilskompis.se/portal/show...T220-2-Off

Vore det inte mycket enklare att utrusta enheterna med "enkel" elektronik som var och envar kan förstå och enkelt felsöka.

T ex en enkel ledning från Batteri till förbrukare med en säkring och en knapp för på/av (vanligt förekommande i våra nordiska vagnar före ett ett visst årtal) varför måste det gå via en komplicerad "box" som det egentligen behövs ingenjörkunskap för att felsöka?

[apersson850]

Så här ser det ut i min vagn, i garderoben.

   

Varför kan man förstås undra. Nu är det inte jag som konstruerat i de här vagnarna, men jag konstruerar ju ändå elsystem i andra sorters sammanhang, så jag kan nog göra några kvalificerade gissningar.

• Folk har vant sig vid att teknik blir mer intelligent. Förr tyckte man inte det var konstigt att man manuellt fick manövrera saker. Nu är förväntningarna att det ska sköta sig självt.
  
• Även fritidsfordon har blivit mer komplexa. För några decennier sedan fanns (i Norden, på kontinenten inte ens det) ett batteri och en batteriladdare. Strömmen till all 12 V kom direkt från batteriet. Laddning fick man om man stoppade in 230 V. Gjorde man det kvicknade även några vägguttag och försörjning till kylskåp och ev. elpatron/-panna till. Mer än så fanns inte.
  
• Idag har även ett enkelt fordon, som min husvagn, möjlighet att mata 12 V från vagnens batteri, via nätaggregat som drivs från 230 V eller via 12 V som kommer från bilen. Laddning kommer från 230 V, solpaneler eller bilen. Eller alla samtidigt.
  Systemet kan både manövreras och övervakas från en panel innanför dörren.
  
• Stabiliserad 12 V har jag inte frågat efter i tidigare vagnar, utan förväntat mig att tänder jag lampan över bordet så lyser den. Tänder jag tre lampor till lyser det svagare över bordet. Men vagnen jag har nu har stabiliserad 12 V utspänning, så där är skillnaden mindre än i tidigare vagnar.
  
• Olika sorters batterier ska kunna hanteras av laddaren.
  
• Husbilarna är ännu mer komplicerade, för de är egentligen en kombination av en husvagn och en bil, där elsystemen är ihopkopplade till viss del.
  
• Dessutom vill man nu kunna övervaka och fjärrmanövrera via diverse appar för olika funktioner.
  
• Ovanpå detta har elektronikutvecklingen gjort att alla dessa funktioner är helt realistiska att implementera till förhållandevis låg utvecklingskostnad. Dyrt för slutanvändaren blir det mest för att serierna inte är jättestora och man av tradition tar betalt något infernaliskt bara för att det är campingrelaterat.
  

Inget av det här är alltså belagt på något vetenskapligt vis, utan är mina observationer. Men jag tvivlar på att någon har någon mer relevant invändning mot det här slutledningarna.
Att man skulle kunna vilja ha något annat är en annan sak. Som stabiliseringen av spänningen, exempelvis. Den är väl trevlig, men visst inte nödvändig.

Jag har full förståelse för att de som inte är fackfolk på el/elektronik känner sig rätt maktlösa när burkarna krånglar.

Min förra vagn, född 2001, hade ungefär ett sådant elsystem som du beskriver för nordiska vagnar före något årtal (vilket?). Den jag har nu är från 2008, så inte speciellt ny. Den är den första vagnen med något mer avancerat än det mest grundläggande som jag har haft.

[apersson850]

Jag ska kanske lägga till i den här diskussionen att den vagn som mina föräldrar köpte 1991 hade ett elsystem som såg ut som ett råttbo från helvetet. Det hade tydligen kompletterats med lite extra prylar som importören slängt in när vagnen kom hit.
Det såg så eländigt ut så jag plockade ut hela röran, strukturerade upp den vettigt, satte in fyra olika säkringar för 12 V i stället för en enda, så inte hela vagnen dog bara för att man hade ett fel på ett ställe och monterade in grejorna igen.
Tog halva utrymmet jämfört med tidigare och var lättare att överblicka.

Men jag har ju erfarenhet av drift av elutrustning och maskiner i industrin, där stillestånd ofta kostar rejält. Så jag har lärt mig konstruera och bygga för att det ska vara lätt att hitta och åtgärda fel. Bygga så det aldrig går sönder kan ingen, men man kan underlätta reparationen.

I mina två senaste vagnar har jag också byggt om så ingen vattenkrans lilla mikrobrytare driver vattenpumpen direkt, utan ger bara en styrsignal om att pumpen ska gå. Sen är det en betydligt kraftigare kontakt som drar vattenpumpen. Ökar driftsäkerheten på den funktionen betydligt.

[LMC400]

Ja, det är ett system från Calira i min vagn. Vagnar som saknar eget batteri har bara modul A. I min vagn finns batteri och då även modul B.
I och med det hanteras alla energikällor och förbrukare automatiskt, så bekvämt är det, så länge det fungerar. Sen kan det mycket riktigt bli dyrt. Dock finns åtminstone ett företag (Cabotron) idag där grunkor från avsomnade Calira repareras. Folk som jobbade på Calira var med och startade Cabotron, så kunnandet följde med.

Men det finns säkert de som river ut hela anläggningen och installerar något annat om den havererar.
Vilket inte hindrar att likvärdiga anläggningar, byggda med andra komponenter, ofta enskilda sådana som inte är avsedda att fungera ihop, ofta både fungerar sämre och är än värre att begripa sig på.

Man funderar lite när det monteras sådana komplexa elektronikenheter i Campingfordon som skall fungera Off Grid.

Vad kan man annars få för de priser som tas ut på dessa tillbehör och när det falerar?

Ex 1:

https://www.tradera.com/item/344622/6071...-ebl-220-4

Ex 2:

https://www.husbilskompis.se/portal/show...T220-2-Off

Vore det inte mycket enklare att utrusta enheterna med "enkel" elektronik som var och envar kan förstå och enkelt felsöka.

T ex en enkel ledning från Batteri till förbrukare med en säkring och en knapp för på/av (vanligt förekommande i våra nordiska vagnar före ett ett visst årtal) varför måste det gå via en komplicerad "box" som det egentligen behövs ingenjörkunskap för att felsöka?

Hade bara alla de här "fina komplexa systemen" fungerat under bilen eller husvagnens förväntade livslängd hade jag kunnat förstå tanken. Men...hur många fordon har det inte hamnat på skroten med blank och fin lack men med "elfel" som inte ens tillverkarens auktoriserade verkstäder klarar ut att få rätt på. Massproducerat billigt kinesiskt skräp kanske?

Skickat från min moto g(8) power lite via Tapatalk

[apersson850]

Det är faktiskt mycket möjligt att billiga kinesiska saker fungerar bättre i det här avseendet.

Det som man är hjälpt av som reparatör är om grunkan ifråga har möjlighet att själv känna av vad den lider av och berätta det för operatören. Jag har ägnat närmare 40 år åt att konstruera och programmera industriell automationsutrustning som inte bara fungerar, utan också är så enkel som möjligt att underhålla. Jag har lagt hundratals, kanske tusentals, timmar på att skapa både teknisk utrustning och programvara som gör det möjligt för systemet att i så hög grad som möjligt kunna rapportera vad som fortfarande fungerar och vad som har slutat fungera. Programvara som försöker återstarta sig själv om den fallerar så att processer stannar. Fjärranslutningsmöjligheter så det går att jobba med maskiner som om man satt vid sidan om dem trots att de står i en annan världsdel. Manöverpaneler som visar fotografier på maskinen med markeringar av den komponent som styrsystemet kommit fram till inte ger rätt signaler.

En sammanfattande kommentar om detta är att det är svårt. Det är krångligare och kostar extra att programmera in funktioner som kontrollerar sånt som kanske skulle kunna gå fel, men som man i alla fall kan inse kan gå fel. Ännu besvärligare blir det att få ihop algoritmer som kan anpassa sig till förändrade förutsättningar, exempelvis åldrande av komponenter, och ändå fortsätta fungera. Ovanpå detta är det flera gånger om svårare att skriva program som hittar och kan påvisa problem som man inte ens själv föreställt sig skulle kunna inträffa.

Vad som leder till att grejor måste skrotas ut för att de krånglar är brist på förståelse. Traditionellt har de som framställer servicemanualer oftast jobbat med att beskriva hur man reparerar, men inte varför. I dagens komplicerade utrustningar är det snarare det omvända som behövs. Förstår man hur maskinen ska fungera kan man lättare inse vad som är trasigt när den inte fungerar. Om man vet vilka givare som är inblandade i en viss funktion kan man ofta inse vilka man ska kontrollera. Där behöver dokumentationen hjälpa till.
Däremot behöver de allra flesta ingen dokumentation för att sedan faktiskt byta själva givaren. Det är rena nybörjare som behöver det, men de bör nog inte vara där och mickla ändå. De som är yrkesverksamma ser med en blick vad som behöver demonteras för att komma åt och vilka verktyg som behövs.

Sammantaget leder detta alltså till att det är mycket arbete som ligger bakom att få till bra diagnostik. Vilket leder till att länder med låga arbetskostnader kan ligga bättre till, för de kan lägga fler timmar på sådana funktioner utan att prylen blir för dyr. Å andra sidan är det också svårare att övertyga dem om att man behöver lägga ned tid på det, för de ser inte automatiskt att arbetstid för en tekniker för att få igång grunkan igen är förenat med en hög kostnad. Men när de väl begriper det kan de få till någon lösning till en rimlig kostnad.

[Ljusne-Håkan]

De nya kompressorskåpen är enormt strömsnåla. Går inte att jämföra med de de gamla absorptionsskåpens 12 volt. På segelbåten hade jag bara en 40 watts solcell, den drev kylboxen hela sommarn om så vore. Med två 80 amp marinbatterier och 16 kvadrats laddning från bilen klarar jag nog ett kompressorskåp helt utan solceller i några dar.

Jag kollade data på ett litet kompressorskåp. Effekten angavs till 45 W, vilket alltså är i runda slängar en tredjedel av vad absorptionsskåpen tar på 12 V. Men kompressorskåpet behöver inte gå hela tiden, så medeleffektuttaget blir förstås ännu lägre. Hur mycket beror förstås på hur varmt det är, till skillnad från absorptionsskåpen, som inte brukar ha någon termostat alls på 12 V. Då går de lika ilsket oavsett temperaturen utanför skåpet.

Men även om det skulle gå hela tiden går det ändå ca 10 timmar på ett vanligt husvagnsbatteri, och det dubbla om man har två, som Håkan. Den sortens batterier för man inte ta ut mer än halva kapaciteten på, för att bevara deras livslängd. Går det då 10-15 minuter per timme är vi uppe i 40-60 timmars drifttid på 12 V. Med en solcell som laddar halva dygnet bör det kunna gå i all evighet, eller åtminstone tills det blir vinter och mörkt.

Jag tror jag kommit på varför mitt 2006 skåp kylde så kass på 230 Volt. Är nästan pinsamt att bekänna. Väljar-ratten har ju vad jag funderat över två klick bredvid varann i 230-läget. Men troligen är klick nr 2 bara att det slås av igen innan man fortsätter vrida till 12-voltsläget som är det sista. Det som lurade mig är att när man hör första klicket tänds den gröna dioden för 230-voltsdriften. Sen när man vrider nån mm längre säger det klick igen (spänningen till elpatronen bryts igen) Men 230 volt och 12 volt är förstås åtskilda därinne, och lysdioden fortsätter att lysa fast man vridit lite för långt. Vrider jag bara aningen till slocknar även dioden.

[apersson850]

Man kan undra över tvåklicksfunktionen. Vad ska den vara bra för? Det spelar ju ingen roll om man råkar ha 230 V och 12 V aktivt samtidigt ett kort ögonblick, om nu den första inte hinner bryta innan den andra går till. Det är två separata värmesystem och de är till samtidigt så kort tid i så fall att det inte gör någon skillnad.