Mikrovågsugn utan mikrovågor

[apersson850]

Fick för mig att värma lite mat i mikrovågsugnen i vagnen. Lyste gjorde det, morrade gjorde det, snurrade gjorde det. Men varmt blev det inte.

Gav upp och värmde maten på annat sätt.

I lördags tänkte jag att jag skulle begrunda varför det inte blev någon värme, trots att allt annat fungerade. Mikron sitter infälld i skåpet under vasken, mellan besticklådan och slaskhinken. Varför får man alltid intrycket att just det man ska ha ut verkar vara det absolut första som de ställde fram när vagnen skulle byggas, och sen monterades allt annat runtomkring? Men efter en del funderande och lossande av skruvar underifrån, ovanifrån, inifrån, utifrån (skåpet, inte vagnen) gick det att lirka ut mackapären.

Demontering och inspektion gav först vid handen att högspänningssäkringen hade pensionerat sig och att det berodde på kortslutning i magnetronen. Skaffa ny säkring till en LG från 2008 är inga problem. Det skulle måhända gå att fixa en magnetron från Tyskland också, med oklar leverans- och prisinformation. Där gav jag upp den tanken.
Själva mikron gick att hitta på en del affärers websidor, med tillägget att den utgått ur produktion och inte längre kunde beställas. Mikrovågsugnar i allmänhet går det ju tretton på dussinet, men den här satt ju instoppad i sitt hål, så det ville ju till att en ersättare hade samma mått.

Mer snokande på internet gav vid handen att Siemens saluför en mikrovågsugn som har vissa utseendemässiga likheter med den gamla från LG, har snarlik färg, går fortfarande att köpa och, viktigast, har samma mått. En koll på Prisjakt visar att billigaste handlaren i Sverige är givetvis belägen hela - eh, 25 kilometer från där jag bor? Jo, minsann, och deras websida hävdar dessutom att de har "ett fåtal" i lager. Det räcker, tänkte jag, jag nöjer mig med ental.
Körde dit och frågade efter sagda mikro. Första budet blev att de inte hade några hemma. Men efter en del knappande på en dator, lite grymtande och en tur ut på lagret så står där en Siemens i en kartong på golvet. Bara att betala och köra hem igen, glad i hågen.

Jodå, samma mått har den. Den är faktiskt så lik LG-modellen att jag mycket väl kan tänka mig att både den koreanska och tysken är ritade och tillverkade av samma kines. Då menar jag inte bara fronten, utan även den inre konstruktionen. Men fötterna har de förstås inte fått helt lika, så de passar inte i de frästa uttagen i plattan i vagnen. Jag fann det lättare att flytta fötterna på ugnen än få ut plattan och fräsa lite i den. Ett plastskydd under ugnen fick jag ta bort också, men det fyller bara en funktion om man ska hänga mikron under ett skåp, så man kan komma åt undersidan. Här går den inte att komma åt, knappt ens om man är elitgymnast, så det kan kvitta.

Slutsumman blev att efter några timmars mixtrande, inklusive utfärd för att inhandla spektaklet, har vagnen nu återigen en mikrovågsugn som inte bara fungerar som klocka, utan även kan värma mat. Jag provade med en bit pizza, och den blev i alla fall varm.

När jag satt dit ugnen och stoppade in den tjocka glastallriken i bottnen på den slog det mig att den vore det kanske vettigt att ta ut när man kör. Den är ju rätt tung, och hoppar säkert omkring där inne när vägen är ojämn. Men jag har inte reflekterat över det tidigare. Hur gör ni? Har ni inbyggd mikro? Låter ni tallriken ligga kvar vid färd?

[Stig K]

Fick för mig att värma lite mat i mikrovågsugnen i vagnen. Lyste gjorde det, morrade gjorde det, snurrade gjorde det. Men varmt blev det inte.

Gav upp och värmde maten på annat sätt.

I lördags tänkte jag att jag skulle begrunda varför det inte blev någon värme, trots att allt annat fungerade. Mikron sitter infälld i skåpet under vasken, mellan besticklådan och slaskhinken. Varför får man alltid intrycket att just det man ska ha ut verkar vara det absolut första som de ställde fram när vagnen skulle byggas, och sen monterades allt annat runtomkring? Men efter en del fungerande och lossande av skruvar underifrån, ovanifrån, inifrån, utifrån (skåpet, inte vagnen) gick det att lirka ut mackapären.

Demontering och inspektion gav först vid handen att högspänningssäkringen hade pensionerat sig och att det berodde på kortslutning i magnetronen. Skaffa ny säkring till en LG från 2008 är inga problem. Det skulle måhända gå att fixa en magnetron från Tyskland också, med oklar leverans- och prisinformation. Där gav jag upp den tanken.
Själva mikron gick att hitta på en del affärers websidor, med tillägget att den utgått ur produktion och inte längre kunde beställas. Mikrovågsugnar i allmänhet går det ju tretton på dussinet, men den här satt ju instoppad i sitt hål, så det ville ju till att en ersättare hade samma mått.

Mer snokande på internet gav vid handen att Siemens saluför en mikrovågsugn som har vissa utseendemässiga likheter med den gamla från LG, har snarlik färg, går fortfarande att köpa och, viktigast, har samma mått. En koll på Prisjakt visar att billigaste handlaren i Sverige är givetvis belägen hela - eh, 25 kilometer från där jag bor? Jo, minsann, och deras websida hävdar dessutom att de har "ett fåtal" i lager. Det räcker, tänkte jag, jag nöjer mig med ental.
Körde dit och frågade efter sagda mikro. Första budet blev att de inte hade några hemma. Men efter en del knappande på en dator, lite grymtande och en tur ut på lagret så står där en Siemens i en kartong på golvet. Bara att betala och köra hem igen, glad i hågen.

Jodå, samma mått har den. Den är faktiskt så lik LG-modellen att jag mycket väl kan tänka mig att både den koreanska och tysken är ritade och tillverkade av samma kines. Då menar jag inte bara fronten, utan även den inre konstruktionen. Men fötterna har de förstås inte fått helt lika, så de passar inte i de frästa uttagen i plattan i vagnen. Jag fann det lättare att flytta fötterna på ugnen än få ut plattan och fräsa lite i den. Ett plastskydd under ugnen fick jag ta bort också, men det fyller bara en funktion om man ska hänga mikron under ett skåp, så man kan komma åt undersidan. Här går den inte att komma åt, knappt ens om man är elitgymnast, så det kan kvitta.

Slutsumman blev att efter några timmars mixtrande, inklusive utfärd för att inhandla spektaklet, har vagnen nu återigen en mikrovågsugn som inte bara fungerar som klocka, utan även kan värma mat. Jag provade med en bit pizza, och den blev i alla fall varm.

När jag satt dit ugnen och stoppade in den tjocka glastallriken i bottnen på den slog det mig att den vore det kanske vettigt att ta ut när man kör. Den är ju rätt tung, och hoppar säkert omkring där inne när vägen är ojämn. Men jag har inte reflekterat över det tidigare. Hur gör ni? Har ni inbyggd mikro? Låter ni tallriken ligga kvar vid färd?

På vår förra vagn hade jag monterat mikron ganska högt och dessutom var det bara snäpplås på luckan så efter att jag hittat tallriken på golvet en gång så tog jag alltid ur den innan vi körde. Som tur var så höll den. På vår nuvarande vagn sitter micron under spisen och luckan har ett lås där man måste trycka in en knapp för att öppna så där får den ligga kvar.

[apersson850]

Den mikron jag köpte har också en knapp att trycka på. Men själva drivspindeln inne i mikron är ju inte i stridsvagnsklass, precis. Undrar om den mår väl av en rätt tung glastallrik som hoppar omkring ovanpå den.