Här kommer information om de vanligaste typerna av solceller:

Poly kristallina solceller
Solcellerna är tillverkade av flera mindre kisel kristaller i varje cell. Färgen på solcellen är blå mosaikskimrande. Poly har lägst pris räknat i kronor per Watt på grund av sin enklare tillverknings process. De är också de vanligast förekommande panelerna. Effektområden för 1,7 m² solcellspaneler är mellan 230 och 260 W.
De effektivaste poly cellerna omvandlar upp till cirka 19 % av solens energi till elektricitet. Med åren minskar effektiviteten något. De flesta solcellsproducenter garanterar att 80 % av verkningsgraden återstår efter 25 år.
Flera analyser har visat att effekt degraderingen för en normalt solcellsmodul är betydligt lägre.

Mono kristallina solceller
Är den äldsta solcells teknik och mest effektiva och består av tunna skivor från enkristall kiselblock.
De effektivaste har någon procent högre verkningsgrad än de effektivaste poly kristallina solcellerna. Färgen är jämn blå-svart och något mörkare i nyansen än poly kristalina celler.
Tillverkningsprocessen är mer komplicerad än poly kristallina celler varför priset är något högre. Monokristallina har fördelen att de alstrar energin bättre än polykristallina solceller vid sämre solljus förhållanden.

Amorfa solceller även kallade tunnfilmsceller
Tunt skikt av kisel är pålagt på ett bakskikt av metall, glas eller plast. Kan också vara flera skikt av tunt kisel som läggs ovanpå varandra för bästa effektivitet. Amorfa solceller kan tillverkas flexibla och då med fördelen att kunna följa bland annat rundade ytor.
Effektiviteten är låg vid jämförelse med de polykristallina cellerna. De effektivaste når upp till cirka 10 % omvandling av solenergi till solel. Dessutom minskar amorfa solcellers produktivitet snabbare än andra typer.
(electrotecenergy.se - typer-av-solceller)

Donald Trump kritiseras för att starta ett "handelskrig" när han vill införa högre importtullarna stål och aluminium. Följande jämförelse mellan USA och EU är tankeväckande:

EU är mer protektionistiskt än USA, vilket data från WTO visar. Exempelvis är endast 26 procent av EUs import exklusive jordbruksprodukter tullfri medan motsvarande siffra för USA är 48 procent. EUs tariffer är dessutom i genomsnitt högre än de amerikanska, enligt WTO är den vägda tullnivån 3 procent för EU medan den är 2,4 procent för USA.
(www.di.se - storbanken-fel-vag-att-straffa-trump)

Nån som gjort det? Låter kanske vansinnigt med tanke på läckage, men är det bättre att låta vagnen bara stå med en massa snö på taket? När det börjar töa och frysa om vartannat blir det ju värsta iskakan på taket, och med ett litet läckage håller det ju på att sakta sippra in där under kanske flera månader.
Tror [censurerat ord] e mej jag ska testa nu nån dag om det blir några plusgrader. Med nuvarande ryggpaj är normal skottning av taket icke möjligt. Än så länge ser snön ganska fluffig ut....

Saab tillverkade en lätt glasfiber-husvagn som kallades Saabo:

Att byta påsskjutsdämparen på ett BPW/Peitz drag till husvagn (Kabe bl a).

På dragets skylt kan det stå  t ex ZAF 2,0-1 eller PAV/ SR 2,0/1 vilkett ger att det är ett BPW/Peitz draganordning med reservdelar från BPW.

För att byta påskjutsdämparen så måste dels draghansdsken bort, sitter med två bultar där den bakre även håller påskjutsdämparens främre fäste.

Även den bakre bulten tas bort sam att bromshävarmen (bild 20 i skissen) måste frigöras/tast bort från främre gaffeln som är fastsatt i främre delen av påskjutsdämparen med ett litet stift. Tas inte Bromshävarmen bort så går det inte att få ut det inre i röret där påskjutsdämparen är fastsatt i den främre gaffeln med ett stift.

Bild på bultar, stift och bromshävarmen.



Sprängskiss över systemet:

http://www.slapvagnshuset.se/webkat/Sbro.../zaf20.gif

Fick tvåa på en trasig fjäder bak på min V70. Enligt besiktningsgubben brukar man byta bara den trasiga... Men kanske blir det mkt bättre med två nya och förstärkta för tung last.
De här kostar mindre än hälften än tex Mekonomens. Vad tror ni, svensktillverkade, borde väl vara bra eller 
https://www.bildelaronline24.se/lesjofors/2261335

Danska Kosangas säljer olika lågtrycksregulatorer (29 mbar) för slanganslutning:

• LAVTRYKSREGULATOR FOR CLICK-ON VENTIL MED SLANGESTUDS - Denna regulator är inte är avsedd för husvagnar och husbilar "Må anvendes almindeligt gasudstyr, men ikke til gasinstallationer i campingvogne og autocampere".
  
• LAVTRYKSREGULATOR FOR CARAVAN FLASKE - Denna regulator är avsedd för husvagn och husbil "Lavtryksregulator for Caravan flaske"
  

Ser den här annonsen, blir sugen så jag blir darrig. Av alla lite nyare vagnar så är det lurt om inte Solifer är finast av allihop. Men är sofforna fram för korta att ligga raklång på?
https://www.blocket.se/lulea/Solifer_520...xtor=AD-25-[blocket]-[index]-[textlank]-[email]-[]-[]

Tycker min husvagn är dåligt isolerad för vinterbruk samt det blir kallras från fönstren och mycket kondens på dem under natten när mörkläggningsgardinerna är neddragna denna årstiden.
Så tänker prova att sätta in en tredje ruta på dem.
Provar först på mina två fasta sidofönster vid soffgruppen.
Köpte två stycken plexiglasskivor på Bauhaus 3x1000x600mm, vilket de sågade upp till mig.
Kostade 399kr/m².
Tänker limma fast dem mot insidan av gummilisten som fönstren är fastsatta med i karossen.
Spännande att se om det blir lite varmare och mindre kondens.
Blir det bra gör jag så med de andra fönstren också.
Mitt stor frontfönster kyler ganska bra.
För de öppningsbara fönstren tänker jag skruva fast plexiglasskivorna på insida, med gummitätlist mellan och hoppas det blir tillräckligt fukttätt mot kondens. Limmar då ett Al-plattjärn längs plexglasskivornas kanter att skruva genom.
Mina fönster är lite äldre, så de går ihop till enkelglas de yttre 2cm runt om, samt sitter i plan med ytterväggen.
Så blir kallt där runt fönstrens kanter.

Här ritar jag av fönstrens form nu när jag var ute och campade, så jag kan såga till dem hemma.

Jag har stött på ett fall man har satt dit ett T-stycke för att koppla dit en svensk och en spansk regulator utan att man har satt dit några separata avstängningsventiler (www.facebook.com - en spansk och en svensk koppling samtidigt i en T koppling). Personligen tycker jag inte att detta är en bra "lösning" eftersom regulatorerna inte är konstuerade för att hantera trycksättning "baklänges".

Utan extra avstängningsventil anser jag att det kan det föreligga risk för läckage när regulatorn är bortkopplad från gasolflaskan och då regulatorn tryckmatas "bakvägen" från den andra regulatorn.