Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Frågor om Alde 3020
#61
(2020-12-23, 13:12)apersson850 Skrev: Nu har jag begränsad erfarenhet av golvvärme i husvagn, då detta är den första vagn jag haft med golvvärme, och jag köpte den vintern 2018. I år har det dessutom inte blivit så mycket resor, och den längsta campingen (både i resa och tid) var när det var uppåt 30°C om dagarna, så då behövdes ingen värme alls.

Men jag har i alla fall konstaterat att där jag kan använda golvvärmen (230 V finns), där höjer den komforten i vagnen avsevärt. Vi hade i alla fall några övernattningar när det bara var några få plusgrader. Det gjorde stor skillnad, jämfört med att inte ha golvvärme. Dessutom spar det på den stackars lille cirkulationspumpen, eftersom gångtiden på den minskar.

Dock tycker jag inte det gör så mycket att det inte är varmt i vagnen bums. Om det första jag gör när jag stannar är att slå på 12 V i vagnen, och det är så ställt att då startar värmen, så har det i alla fall blivit trevligare att vara där inne redan när jag är färdig med stödben, avloppsdunk och annat sånt krafs. Speciellt om detta då innebär att det är gasolen som drar igång, för den har högre effekt än elvärmen.

Är det vattenburen golvvärme? El- golvvärme sitter väl inte djupt i golvet?
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
Svara
#62
Elektrisk. Det var det jag skrev om tidigare, alltså funderingen på om vattenburen ligger närmare utsidan och därför inte är lika effektiv? Om det är priset man får betala för att den fungerar även utan 230 V tillgängligt?
Svara
#63
(2020-12-26, 12:12)apersson850 Skrev: Elektrisk. Det var det jag skrev om tidigare, alltså funderingen på om vattenburen ligger närmare utsidan och därför inte är lika effektiv? Om det är priset man får betala för att den fungerar även utan 230 V tillgängligt?

Ok. Men din elvärme sitter skyddad en bit ner i golvet alltså. Om man köper sån här jättetunn folievärme så blir den kanske skadad lätt. O ett halvtungt golv ovanpå folien blir ju dåligt för både lastvikt och snabbvärme.
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
Svara
#64
Ja, värmefilmen syns inte. Den är monterad när vagnen byggdes.
Svara
#65
I Facebookgruppen "Husvagnspiff" ser man ibland hur man lägger i nya klickgolv i gamla vagnar. Jag kan tänka mig att somliga inte tänkt alls på hur mkt det tar bort av den lilla verkliga och fjuttiga lastvikten, som ofta inte alls stämmer med vad det står i regpapperen eftersom tjänstevikten redan innan klickgolvet är högre.
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
Svara
#66
Sådana golv väger en del. Men det finns ju de som står hela sommaren/säsongen på samma ställe, trots att de har hjul under vagnen. De kan ju köra dit grejorna med en separat resa. Det är skillnad för sådana som mig, som behöver ha bogrejorna i husvagnen och resten av utrustningen på släpen.

Tävlingsdags
Svara
#67
Inspirerad av Håkans försök med kringfläktad värme i vagnen gör jag just nu ett eget.

Vagnen har inte haft någon värme på ett tag, så den är lika kall inne som ute. Utöver dess eget värmesystem med golvvärmen (350 W) och elpannan (3,15 kW), kompletterade jag med en fläktkamin som jag har. Minns inte exakt vilken effekt den ska ge, men enligt min mätare på matningen till vagnen förbrukar den totalt sett 5 kW just nu.
Då radiatorslingan går bakåt till sittgruppen, runt bakänden och vidare till toaletten, samt därifrån rundar sovavdelningen innan den kommer tillbaka till pannan, satte jag fläktkaminen fram, mellan sängarna. Rimligen gör den mer nytta där.

I tabellen nedan finns kolumner med olika data.
Minuter är tid från start.
Ute är utetemperaturen, mätt med pannans givare mitt under vagnens golv.
Inne är mätt med pannans innegivare, monterad i ett överskåp framtill, ovanför ena sängen.
Sittgrupp är en termometer som står i en hörnhylla baktill, vid sittgruppen.
Golv är en termometer som ligger på golvet vid sittgruppen, utanför golvvärmens räckvidd.
Säng är en givare till golvtermometern, som sitter i sängbotten nedanför vagnens innegivare. Här virvlar lite varm luft från fläkten, så denna sticker upp fortare än övriga.

När jag skriver det här pågår testet fortfarande, så jag fyller på med siffror efterhand.
Det går i alla fall att konstatera att efter 1½ timme går det bra att vistas i vagnen, och efter 2 timmar är den uppe över vad som kan betraktas som komforttemperatur. Effektförbrukningen har nu sjunkit. Det är bara golvvärmen som är igång. Den har ingen termostat.

Energibehovet för att värma upp vagnen till en behaglig temperatur på det här sättet var 10 kWh.

Minuter Ute Inne Sittgrupp Golv Säng
  0        -2    -1,0     -2       -0,5   0,8
 30       -1     4,0      4         3,4   9,8
 60       -1     9,5     11        5,8  17,3
 90       -1    16,0    17        9,6   22,4
120      -1    20,5    22       13,4  25,5
150      -1    20,5    22       23,1  23,8  Här har jag flyttat golvmätningen till där golvvärmen finns. Fläkten har stannat (termostaten), så värmen vid sängen minskar lite.

Vid ett tidigare prov, med enbart vagnens eget elektriska värmesystem, men i övrigt med samma förutsättningar, tog det tre timmar att få upp värmen. Notera nu att jag inte bara blåser omkring luften, utan tillfört 1,8 kW extra, eller vad det nu är som fläktkaminen kan ge.
Efter fem timmar från starten är det förstås fortfarande varmt och gott i vagnen. Nu enbart med vagnens egen värme. Total förbrukning är nu 16 kWh, vilket innebär att efter de första två timmarnas uppvärmning har medeleffekten legat på 2 kW.

Notera att när jag gjorde det förra försöket, med enbart vagnens egen värme, tog det tre timmar istället för två. Förbrukningen då var 9-10 kWh (jag minns inte exakt). Men ungefär samma siffra som jag fick idag. Detta visar att det inte är ett smack effektivare att värma upp vagnen med fläktar än med den ordinarie värmeanläggningen. Det går fortare, men enbart för att jag tillför en högre effekt. Det går åt lika mycket energi för att få upp värmen, med eller utan fläkt.

Rimligtvis måste det vara så att olika vagnar har olika bra installationer av det fasta värmesystemet. Skillnaden på 60 och 15 mm luftspalt för konvektorerna gör kanske stor skillnad när det gäller hur effektivt det vattenburna systemet fungerar.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • Ljusne-Håkan, Månsson
Svara
#68
(2021-01-09, 15:01)apersson850 Skrev: Inspirerad av Håkans försök med kringfläktad värme i vagnen gör jag just nu ett eget.

Vagnen har inte haft någon värme på ett tag, så den är lika kall inne som ute. Utöver dess eget värmesystem med golvvärmen (350 W) och elpannan (3,15 kW), kompletterade jag med en fläktkamin som jag har. Minns inte exakt vilken effekt den ska ge, men enligt min mätare på matningen till vagnen förbrukar den totalt sett 5 kW just nu.
Då radiatorslingan går bakåt till sittgruppen, runt bakänden och vidare till toaletten, samt därifrån rundar sovavdelningen innan den kommer tillbaka till pannan, satte jag fläktkaminen fram, mellan sängarna. Rimligen för den mer nytta där.

I tabellen nedan finns kolumner med olika data.
Minuter är tid från start.
Ute är utetemperaturen, mätt med pannans givare mitt under vagnens golv.
Inne är mätt med pannans innegivare, monterad i ett överskåp framtill, ovanför ena sängen.
Sittgrupp är en termometer som står i en hörnhylla baktill, vid sittgruppen.
Golv är en termometer som ligger på golvet vid sittgruppen, utanför golvvärmens räckvidd.
Säng är en givare till golvtermometern, som sitter i sängbotten nedanför vagnens innegivare. Här virvlar lite varm luft från fläkten, så denna sticker upp fortare än övriga.

När jag skriver det här pågår testet fortfarande, så jag fyller på med siffror efterhand.
Det går i alla fall att konstatera att efter 1½ timme går det bra att vistas i vagnen, och efter 2 timmar är den uppe över vad som kan betraktas som komforttemperatur. Effektförbrukningen har nu sjunkit. Det är bara golvvärmen som är igång. Den har ingen termostat.

Energibehovet för att värma upp vagnen till en behaglig temperatur på det här sättet var 10 kWh.

Minuter Ute Inne Sittgrupp Golv Säng
  0        -2    -1,0     -2       -0,5   0,8
 30       -1     4,0      4         3,4   9,8
 60       -1     9,5     11        5,8  17,3
 90       -1    16,0    17        9,6   22,4
120      -1    20,5    22       13,4  25,5
150      -1    20,5    22       23,1  23,8  Här har jag flyttat golvmätningen till där golvvärmen finns. Fläkten har stannat (termostaten), så värmen vid sängen minskar lite.

Vid ett tidigare prov, med enbart vagnens eget elektriska värmesystem, men i övrigt med samma förutsättningar, tog det tre timmar att få upp värmen. Notera nu att jag inte bara blåser omkring luften, utan tillfört 1,8 kW extra, eller vad det nu är som fläktkaminen kan ge.
Efter fem timmar från starten är det förstås fortfarande varmt och gott i vagnen. Nu enbart med vagnens egen värme. Total förbrukning är nu 16 kWh, vilket innebär att efter de första två timmarnas uppvärmning har medeleffekten legat på 2 kW.

Notera att när jag gjorde det förra försöket, med enbart vagnens egen värme, tog det tre timmar istället för två. Förbrukningen då var 9-10 kWh (jag minns inte exakt). Men ungefär samma siffra som jag fick idag. Detta visar att det inte är ett smack effektivare att värma upp vagnen med fläktar än med den ordinarie värmeanläggningen. Det går fortare, men enbart för att jag tillför en högre effekt. Det går åt lika mycket energi för att få upp värmen, med eller utan fläkt.

Rimligtvis måste det vara så att olika vagnar har olika bra installationer av det fasta värmesystemet. Skillnaden på 60 och 15 mm luftspalt för konvektorerna gör kanske stor skillnad när det gäller hur effektivt det vattenburna systemet fungerar.

Ditt experiment tyder på att luften flåsar runt dina radiatorer bättre än runt mina.
Bara jag örsker ska jag kapa till små plywwodfyrkanter o dubbla de distansbitar som håller ut mina luftspalter. Max en cm extra, annars kommer soffryggarna att luta inåt.
Nåt jag tänkt förut ang långsam vattenburen värme är att det kanske blir nån beläggning inne i alurören som gör att värmen inte går ut lika bra till flänsarna? Så blir det väl i gamla bilkylare, nåt som ev kan bli bättre med nån sorts kylarrensmedel. Samma sorts beläggningar är det förstås inne i själva pannan så att inte utvattnet därifrån blir lika varmt som i en ny likadan panna. Och det gör isåfall i sin tur att luften runt pannan blir så varm att jag kan få ut 41 gradig luft ur fläkten.
Att skölja ur systemet, sen hälla i nån sorts kylarrens o köra nån timme eller som det står på medlets instruktioner, och skölja igen, tror ni det kan skada panna och rör?
https://wynns.se/produkter/kylare/cooling-system-flush/
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
Svara
#69
Det är väl mest aluminium i både husvagnarnas och bilarnas värmesystem? Samma medel bör vara användbart. Det hade varit något annat, kanske, om det vore koppar eller stål.
Men pannan blir inte mindre varm bara för att det kanske finns någon beläggning på ytorna. Pannans interna temperatur styrs via termostaten. Blir det någon skillnad så gör en eventuell beläggning på termostaten att det blir lite varmare, ifall det skulle ta lite längre tid att värma upp termostaten. Jag tvivlar på att det gör någon stor skillnad i radiatorerna heller. Glykolen ska ju innehålla medel som skyddar mot korrosion och andra prestandahindrande fenomen i systemet.

Just nu står min vagn utan dynor i både sängar och sittgrupp, så luftcirkulationen är ännu friare än vanligt. Kan möjligen påverka lite.

Nästa steg får väl bli att köra på gasolvärme istället för el. Då har jag, enligt uppgift från Alde, ungefär samma effekt i pannan som jag nu hade elektriskt, när panna och fläktkamin kombinerades.
Svara
#70
Här är det en bilvärmeentusiast som får bättre värme av att spola värmepaketet bakvägen. Han mäter med termometer före o efter; 125 Fahrenheit före o 150 F efteråt. Skaplig skillnad det.
https://youtu.be/LD2LGkUycQg
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
Svara


Bookmarks

Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)