Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Kipor elverk
#11
Hittade lite mer om elverk som kanske förklarar det bättre:

Startström

Elverk under 2,0 kW är bara att glömma, de är för svaga. Vanligen ligger kraftverken i spannet 2,0-2,6 kW (högre tal är ofta dyrare). Kapaciteten anger förstås hur många enheter man kan ansluta. Men tyvärr är det inte så enkelt att man kan räkna ihop ett värmelement på 800W med frysboxen på 1200W och tro att det är lugnt. Det finns något som heter startström, alltså vad en apparat kräver att starta då man ansluter den.

Det finns i regel tre typer av utrustning som kan kopplas till ett elverk:

Utrustning som kräver låg startström (t.ex. lampor, strykjärn, radiatorer).

Utrustning som kräver måttlig startström (t.ex. lysrör, elhandverktyg med borstmotor, grästrimmer).

Utrustning som kräver hög startström (t.ex. pumpar, kompressorer, vinschar).

Dessa tre huvudgrupper kan delas in i tre effektgrupper:

Låg startström: 1-1,1 gånger angiven effekt i startögonblicket.

Måttlig startström: 1-1,5 gånger angiven effekt i startögonblicket.

Hög startström: 2,5-6 gånger angiven effekt i startögonblicket.

Några räkneexempel:

500 W-lampa: 500 W x faktor 1,1 = 550 W

1000 W borrmaskin: 1000 W x faktor 1,5 = 1500 W

735 W kompressor: 735 W x faktor 5,0 = 3675 W

Detta visar att man lätt kan luras av den angivna effekten på utrustningen som skall användas.

 
Att få med ett elverk till att driva högtryckstvätt kräver överarmar och rygg i kaliber som en väldopad rysk brottare och en djup plånbok att gräva i tyvärr. Till tvätten på 1450 W går det, enligt exempel ovan, åt ett verk som ger 7 kW+.
Är nog mindre slitsamt med såpa, skurborste och vatten tyvärr

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#12
Tack för synpunkterna. Det fina med att dryfta idéer på forumet är att man kan bli uppmärksammad på saker som man inte hade tänkt på, vilket medför att man kan fatta bättre investeringsbeslut och undvika att spendera pengar i onödan.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
[-] Följande 1 användare säger tack till dig Sokrates för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#13
(2020-01-04, 16:01)Sokrates Skrev: Tack för synpunkterna. Det fina med att dryfta idéer på forumet är att man kan bli uppmärksammad på saker som man inte hade tänkt på, vilket medför att man kan fatta bättre investeringsbeslut och undvika att spendera pengar i onödan.

(2020-01-04, 16:01)Sokrates Skrev: Tack för synpunkterna. Det fina med att dryfta idéer på forumet är att man kan bli uppmärksammad på saker som man inte hade tänkt på, vilket medför att man kan fatta bättre investeringsbeslut och undvika att spendera pengar i onödan.

Lägg inga pengar på ett litet 600 W elverk. Det orkar på sin höjd driva lite belysning.

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#14
Ja, det kan ha att göra med induktansen i motorn, men då snarare dess bieffekt att orsaka en positiv fasförskjutning. Om man inte kompenserar för fasförskjutningen, genom att addera en faskompenseringskondensator, kan det reaktiva effektuttaget bli större än vad elverket klarar av. Detta gäller även då man ska driva exempelvis datorer eller liknande prylar, som ofta har en negativ fasförskjutning. 
Men alla motorer, även om de är perfekt faskompenserade, drar en hög ström när de går sakta, då mot-emk är lågt. Därför är det rotationströghetsmomentet för kombinationen av motor och last som mest påverkar hur stor startströmmen blir, och framför allt hur länge den varar. En hög startström med mycket kort varaktighet kan det matande verket ofta klara, men en startström som är både hög och långvarig, den är värre.

Äldre elmotorer hade ofta en jämförelsevis tung rotor. Jämfört med dagens motorer, alltså. Det var därför de gick tungt att starta, men när de väl fått upp farten var rörelseenergin hos rotorn hög, vilket gjorde att motorn gav intryck av att vara stark, om belastningstopparna var kortvariga. Typ för en kapklinga. Körde man istället en klyvklinga hade man inte så stor nytta av att motorn var tung, då den belastningen varar mycket längre.

Men tillbaka till fasförskjutningen. Den är nämligen intressant, då effektfaktorn på en del prylar som vi vill köra utan vidare hamnar under 0,5. Tittar ni på specifikationen på ett elverk ser ni att det aldrig specificeras till exempelvis 2 kW, utan till 2 kVA. Effekt mätt i watt är den aktiva effekten, alltså den som verkligen arbetar i exempelvis högtryckstvätten. För elverket specificeras den skenbara effekten. Den är bara lika med den aktiva vid rent resistiv last, typ värmeelement.
Men om fasförskjutningen är 60°, vilket inte alls är ovanligt för exempelvis switchande nätaggregat/drivsteg och motorer i startögonblicket, då är effektfaktorn bara 0,5. Det innebär att för att få ut en aktiv effekt på 2 kW krävs ett elverk på 4 kVA. Det går alltså inte att titta på den aktiva effekten på en motor, multiplicera med hur många gånger högre startströmmen är och tro att ett elverk på den effekten klarar lasten. Man måste också dividera med effektfaktorn innan man ser vilken effekt elverket behöver ha för att klara av lasten.

Sen finns det olika sorters elverk. Den äldre, enklare typen har en generator med någon form av drivning (bensin- eller dieselmotor, kraftuttaget på en traktor, ett vattenhjul). Den ger en spänning och frekvens som bara är rätt när drivningen går med rätt hastighet till den använda generatorn. Sackar motorn sjunker frekvensen. Ska man starta en elmotor, som inte innehåller annan elektronik, gör det inget om man tappar i frekvens och spänning precis i startögonblicket. Drivmotorns varvtal sjunker lite, men sedan ser varvtalsregleringen till att den kommer upp i rätt fart igen.
Dagens små elverk är däremot nästan alltid inverterelverk. De har en generator som kan drivas med vilken fart som helst, eftersom deras utgångssteg i princip är en frekvensomriktare, låst till 50 Hz. Den tar in växelspänning från generatorn, likriktar till en mellanledskondensator och växelriktar sen igen, med en IGBT-brygga. En fördel är att man kan hålla frekvensen oberoende av varvtalet på generatorn. Men strömmen genom transistorerna övervakas, och där gives ingen pardon. Går den över gränsvärdet, även en kort stund, löser elverket ut och lysdioden OVERLOAD glimmar retfullt på panelen.

Det finns alltså en anledning till att jag köpte ett elverk som är specificerat 2,2 kVA kontinuerligt till min husvagn, trots att förbrukningen där normalt sett bara är några hundra watt.
[-] Följande 3 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • Ljusne-Håkan, LMC400, Sokrates
Svara
#15
Tack för ett bra inlägg apersson850. Det är 20 år sedan jag satt och räknade på sånt här och eftersom jag inte varit i kontakt med det alls sedan dess har det försvunnit ur minnet. Din mer djuplodande förklaring är nog till mer hjälp.

Skickat från min LM-Q610.FG via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
Svara
#16
Jag har jobbat med elteknik och motordrivsystem i 40 år. Dessutom håller jag på än, så minnet friskas upp varje dag.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates
Svara
#17
Jag har inte behövt mitt Biltemaverk på ett bra tag, men nu var det orienteringsarrangemang (jo, vi är igång igen nu, lite sådär) ute i obygden.
Provkörde en liten stund några dagar innan, bara för att kolla att det fungerade. I samband med tävlingsarrangemanget gick det ungefär åtta timmar i ett sträck. Skam till sägandes gjorde jag som Flygvapnet och tankade i luften. Gick bra det också. Får väl i någon mån kompenseras av att jag bankade ner jordspettet...

Men det väsentliga var förstås att det fungerade utan protester, trots ganska lång tids stillestånd. Det har inte använts till något vettigt tidigare det här året.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates
Svara


Bookmarks

Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)