Centalbankerna och deras vansinne

[Sokrates]

Bedriver Riksbanken sin vansinniga penningpolitik för att hålla konkursmässiga kommuner under armarna?

Staten har som bekant krav på budgetbalans, men denna uppnås på senare år genom att helt enkelt lämna kommunerna i sticket. Varför kommunsektorn tvingats låna mer och mer pengar. Riksbanken hjälper kommunerna att göra det genom att hålla räntan under noll. Skulle räntan gå upp så skulle ballongen spricka snabbt. Nu tar det lite längre tid. Men inte nödvändigtvis så mycket längre. Kommunerna har nämligen själva skapat en kostnadsbubbla som heter duga.
(katerinamagasin.se - Så lägger kommunerna dimridåer över invandringens verkliga kostnader)

Listan med kommuner som har svårt att få plus och minus att gå ihop blir allt längre. Skuldsättningen ökar snabbt och om fem år kan kommunsektorns skulder vara i det närmaste lika höga som statsskulden.
(www.di.se - Skulderna skenar – kommuner badar i lånade miljarder)

Runt 40 kommuner måste höja skatten nästa år. Det säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Di.  Det är till och med fler än under finanskrisen.
(www.di.se - Larmet: 40 kommuner måste höja skatten nästa år)

Stora investeringsbehov och växande skulder i kommunsektorn sätter tvångströja på politiken under många år framöver. Det är innebörden av en ny skarp varning från finansminister Magdalena Andersson (S).

Kommunerna föreslår större beskattningsrätt och bättre statliga lånegarantier.
(www.di.se - Kommunernas skuldbörda bakbinder politiken)

Illavarslande med kommuner som inte får pluss och minus att gå i hop och därför tvingas att höja kommunalskatten medför att folk får får mindre pengar att röra sig med efter skatt. Minskad disponibel inkomst leder till minskad efterfrågan som i sin tur leder till minskad produktion och behov av arbetskraft, vilket leder till ökad arbetslöshet. Vi är dessutom redan på väg in i en avmattning i världsekonomin.

Samtidigt driver man upp beskattningen för bensin- och dieselbilar i syfte att få tillstånd en snabb utfasning av dessa bilar till förmån för elbilar. Folk med lägre inkomster har inte råd att köpa elbilar som är dyrare att köpa och äga än motsvarande bensinbilar. Många är beroende av bil för att ta sig till jobbet, samt för mycket annat såsom att köra barnen till dagis, handla, etc. Ökade kostnader för drivmedel kommer dessutom att övervältras på slutkonsumenten i form av ökat pris för mat och andra varor. För dem som har möjlighet att åka kollektivt kommer ökat bränslepris att leda till högre biljettpris. Folk har inget annat val än att spendera mer pengar för att ta sig till jobbet, samtidigt som maten blir dyrare och många kommer att tvingas betala mer i kommunalskatt. Det blir tyvärr de med mindre inkomster som kommer att pungslås hårdast.

Det börjar bli allt mer uppenbart att Riksbankens vansinniga peningpolitik - med kris ränta och massiva tillgångsköp under brinnnande högkonjuktur - i första hand är ämnad för att hålla konkursfärdiga kommmuner under armarna, men som även sänker kronans värde och gör svenskarna allt fattigare genom importerad inflation. Riksbankens vansinniga penningpolitik har medfört att fastighetspriserna har drivits upp i skyn, som i sin tur har drivit upp hushållens skuldsättning. Högre fastighetspriser leder också till högre hyror.

Det är ingen vacker framtid som tornar upp sig i horisonten, framförallt inte för de hushåll med hög skuldsättning. Med mödosamt arbete och uppoffringar under längre tid har Sverige rest sig från ett fattigt land till en välfärdsnation. Aldrig tidigare har så mycket riskerats att gå förlorat som nu och dessutom under väldigt mycket kort tid.