Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Centalbankerna och deras vansinne
#41
Finnansmarknaderna brukar alltid ligga en bit före den reella ekonomin, vanligtvis 6-12 månader. För egen del tycker jag att det börjar bli alltmer tydligt att datan visar att högkonjukturen är påväg att övergå i lågkonjuktur.

"Traders" har att förhålla sig till den komplexa verkligheten och försöka blicka in i framtiden. Riksbanken och andra centralbanker förhåller sig till teoretiska modeller, som utgör förenklingar av verkligheten. Riksbankens modeller utgår dessutom ofta även från att Sverige lever i ett slutet ekonomiskt system, trots att verkigheten är den motsatta.

Verkstadsaktierna brukar ligga tidigt i konjukturcykeln och därmed utgöra en fingervisning om vart konjukturen är på väg.

Av Scanias delårsrapport framgår:

Lastbils- och busstillverkaren noterade 20 miljoner beställningar under det tredje kvartalet, tre miljoner färre än samma period i fjol.
- - -
Minskningen i orderingång är mest uttalad på Scanias lastbilsförsäljning i Asien. Här minskade orderingången under kvartalet med hela 54 procent till 1.465 från 3.186 lastbilar, och Scania uppger att minskningen var relaterad till Iran, Turkiet, Taiwan och Kina. Minskningstakten accelererade: niomånadersfacit är minus 28 procent.

Henrik Henriksson, vd, noterar att det för närvarande råder osäkerhet relaterad till global handel, och skriver följande om Asien i sin rapportkommentar:

"I Mellanöstern har efterfrågan sjunkit drastiskt i Iran och Turkiet, vilket lett till både avbokade ordrar och en dämpning i ny orderingång. Orderingången i regionen Asien som helhet påverkades också negativt av en avmattning i Kina."


(www.di.se - Scanias orderingång sjönk med 13 procent i tredje kvartalet)

Riksbankens oförmåga att se in i framtiden och anpassa förd penningpolitik till verkligheten riskerar att tvinga Sverige in i en mycket djup lågkonjuktur/deprision. Det blir lite som när en väldigt närsynt person, som dessutom mest ägnar sig åt att titta i backspegeln, kör en kraftigt trimmad bil med full fart framåt utan att se vart vägen tar vägen. Det gör vanligtvis väldigt ont att köra med full fart in i väggen.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#42
Gillar din liknelse med den mycket närsynta personen i trimmad bil. Känner att jag har större potential att bli riksbankschef än jag kunde ana. Wink
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#43
Tillväxten faller ihop och inflationen drar iväg. Det kan ställa till stora problem både för ECB och Riksbanken.
(www.di.se - EMU-siffrorna talar i mun på varandra)

Riskerar ECBs och Riksbankens vansinniga experiment - med minusränta och massiva tillgångsköp under brinnande högkonjuktur - leda till stagflation?

Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet
- - -
Tillståndet [Stagflation] är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Det är därför svårt för centralbanken att påverka denna situation med dess primära penningpolitiska vapen, styrräntan.

Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation

(sv.wikipedia.org/wiki/Stagflation)
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#44
Riksbanksledningen förefaller inse att räntan måste upp tämeligen snart.

Vid utfrågning i finansutskottet på torsdagen uppgav Riksbankschefen, Stefan Ingves:
Får Riksbanken rätt i sin räntebanka kommer bolåneräntorna att fördubblas de kommande åren.

"Flertalet hushåll har valt att låna till rörlig ränta och om vi får rätt kommer räntorna att stiga under överskådlig tid. Räntorna på bolån kommer då att fördubblas"


Vice riksbankschef Martin Flodén uppgav:
Han påpekade dock att Riksbanken inte kan styra penningpolitiken efter de mest skuldsatta, och om inflationen skulle stiga mer än väntat måste Riksbanken agera med mer kraftfulla räntehöjningar, vilket skulle få större effekter på högt skuldsatta hushåll.
(www.di.se - Ingves: Bolåneräntorna kommer att fördubblas kommande år)

Kan fördubbling av bolåneränta som samanfaller med att man går från hög- till lågkonjuktur leda till något annat än Stagflation?
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#45
Michael Grahn vid Danske Bank har en poäng när han pratar om bra och dålig inflation. Det är också den dåliga inflationen som Riksbankens penningpolitik skapar.

"De goda åren är över. De senaste åren har vi haft en nedåtgående trend i hushållens konsumtion som mycket kan förklaras av lägre reallöneökningar . . .

De senaste åren har inflationen stigit utan att det hänt särskilt mycket med löneökningarna, vilket fått reallöneökningarna att sjunka, till runt 0,5 procent 2017 och hittills under 2018, från i snitt bortåt 2,5 procent de föregående fem åren.

"Man ska skilja på bra och dålig inflation. Bra inflation är när lönerna lyfter inflationstakten, då har hushållen kvar sin köpkraft, men när det som nu är energipriser och kronförsvagning som lyfter inflationen, och lönerna inte rör sig, käkar det direkt upp hushållens köpkraft. Det ger en dålig förutsättning för privat konsumtion" . . .

(www.di.se - Danske Bank om konsumtionssiffran: "De goda åren är över")
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#46
Som jag redan har varit inne på har Riksbankens penningpolitik bidragit till att driva upp fastighetspriserna rejält. Bisten på billigt boende har medfört att unga har svårare att flytta hemifrån och att andelen hemlösa har ökat.

– Det är högt ställda krav på hyresgäster idag, det gäller inte bara äldre personer utan även andra grupper. . . Det behövs fler bostäder och hyreslägenheter som personer med lägre inkomst har råd att bo i och där kraven för att få ett hyreskontrakt inte är så högt ställda.
(www.metro.se - Över 10 000 äldre är hemlösa – Adolf, 61: ”Det värsta är att det är kallt”)

Riksbankens mantra om att inflationen måste upp till 2% är bisarr. Sättet som dom försöker få upp inflationen är att trycka ner kronans värde gentemot andra valutor, vilket motsvarar en devalvering av den svenska kronan. Riksbankens tanke är att med en försvagad krona blir importerade varor dyrare, varvid man importerar inflation. Det är med minusränta och massiva tillgångsköp som dom har tryckt ner kronans värde och det gör dom i en brinnande högkonjunktur, vilket går på tvärrs mot vad man får lära sig i skolorna.

Riksbankens aggerande gör svenskarna fattigare när köpkraften för kronan urholkas visavi andra länder. De svenska exportföretagen drar naturligtvis nytta av den svagare krona och visar upp högre vinster än vad som annars skulle ha varit fallet. Tyvärr medför devalveringar ett minskat förändringstryck för företagen, vilket medför att deras konkurrensförmåga försvagas på på lite längre sikt. I kronor räknat har fasta tillgångar såsom fastigheter ökat i värde. Även om folk känner sig "rikare" när deras fastighet har ökat i värde är det trots allt samma hus eller lägenhet som man hade tidigare. Det är först när man säljer sin fastighet och inte återinvesterar i en annan fastighet som man verkligen kan dra nytta av prisuppgången. Vi behöver alla dock någonstanns att bo.

Riksbankens vansinniga penningpolitik leder tyvärr till ett hårdare samhälle med ökad social missär bl.a. för dem som inte har möjlighet att betala det allt högre priset för boende.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#47
Jag är inte ensam om att i korten se en avmattning i svensk ekonomi inom en nära framtid.

Nästa år kommer den svenska ekonomin växa med 1 procent – den lägsta tillväxttakten sedan eurokrisen. Det slår Teknikföretagen fast i en ny konjunkturprognos. Kombinationen svalare global konjunktur och spridningseffekter från bostadsmarknaden tynger.
(www.di.se - Byggoro och sval konjunktur ska sänka tillväxten till krisnivåer)
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#48
Riksbanken uppger i sin senaste finansiella stabilitetsrapport att de svenska hushållens höga och växande skuldsättning fortfarande utgör den största risken i svensk ekonomi. Riksbanken flaggar även för att problemen på bostadsmarknaden kan sprida sig.

Enligt Riksbanken har hushållens skulder ökat under lång tid och nu ligger på en hög nivå både i ett historiskt och internationellt perspektiv, samt att den ökade skuldsättningen har gått hand-i-hand med de stigande bostadspriserna.

"Riksbanken anser att hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi. Det är därför viktigt med åtgärder inom framför allt bostadspolitiken och skattepolitiken som minskar riskerna och ökar motståndskraften i hushållssektorn", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Enligt Riksbanken har den ökade skuldsättningen gått hand i hand med de stigande bostadspriserna och följaktligen även har ökat i en långsammare takt i spåren av det boprisfall som inleddes hösten 2017.

"De svenska hushållens skulder bedöms dock fortsatt öka snabbare än deras inkomster under de närmaste åren. Att bostadspriserna har dämpats från höga nivåer sedan hösten 2017 har skapat osäkerhet på bostadsmarknaden", konstaterar Riksbanken.

Hushållen har enligt Riksbanken även blivit mer avvaktande till att köpa bostäder vilket slagit extra hårt mot små bostadsutvecklare.

"Om osäkerheten på bostadsmarknaden består, eller om bostadspriserna faller ytterligare, finns det en risk för att fler aktörer på bostadsmarknaden får problem. Det kan i ett dåligt scenario medföra att problemen sprider sig till den övriga ekonomin och till det finansiella system", skriver Riksbanken.


(www.di.se - Riksbanken: Hushållens skuldsättning största risken i svensk ekonomi)

Anledningen till att bostadspriserna och hushållens skulder har ökat snabbt är en följd av Riksbankens förda penningpolitik med minusränta och massiva tillgångsköp för att stimulera ekonomin och samtidigt trycka ner kronan och skapa importerad inflation.

Är inte Riksbankens agerande tragikomiskt, när dom eldrar på så mycket som möjligt i en brinnande högkonjuktur och samtidigt uppger att resultatet - kraftigt ökade bostadspriser som driver upp hushållens skuldsättning i skyarna - utgör ökad risk för den finansiella stabiliteten?
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#49
EU-kommissionen beslutade på onsdagen åter granska makroekonomiska obalanser i Sverige och tolv andra EU-länder. Precis som Riksbanken oroas kommissionen av hushållens höga skuldsättning.

För svensk del oroas kommissionen åter av övervärderade huspriser och den stigande skuldsättningen bland hushållen.

"Ökningen (av hushållens skuld) är kopplad till uppgången i huspriser, och innebär en risk för den makroekonomiska stabiliteten", skrev kommissionen i sin årliga förvarningsrapport.

- - -

I våras utmynnade förra årets granskning i att kommissionen rekommenderade att Sverige gradvis minskar ränteavdragen för bolån och höjer årliga fastighetsskatter.

(www.di.se - Höga hushållsskulder i Sverige oroar EU-kommissionen)

Minskning av ränteavdragen är inte populärt, framförallt inte efter att Riksbanken först har drivit upp fastighetspriserna och hushållens skuldsättning, så detta kommer nog inte att ske innan krisen är ett faktum. Ökade räntor och hushållens höga skuldsättning i kombination med stora ränteavdrag kommer skapa ett "svart hål" i statens finanser i nästa lågkonjuktur. Räknar därför med att ränteavdragen kommer att dras ner i nästa kris. Det blir naturligtvis helt fel att dra ner ränteavdragen under en kris eftersom det kommer att leda till en fördjupad kris, men det är i kriser som politiker tenderar att genomföra impopulära beslut.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara
#50
Jag är inte ensam om att se ett "svart hål" i statens budget med nuvarande nivå på ränteavdragen när räntorna stiger från dagens konstalt låga nivå.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vill se sänkta ränteavdrag, och varnar för att om inget görs så kommer statens kostnader att skena när räntorna väl stiger.
- - -
På frågan hur mycket ränteavdraget borde minska pekade han på en halvering.

(www.di.se - FI-chefen varnar för skenande kostnader med nuvarande ränteavdrag)
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
Svara


Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)