Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Elverk för backup vid strömavbrott
#11
Ett synkronverk fungerar bra, även med känsligare elektronik, så länge elektroniken är ensam om att leva på verket. Det är när andra laster varierar mycket som det kan knastra till på utgången.
Betänk att vattenkraftverk är synkronverk, bara större. Skillnaden är att när du kopplar in din vattenpump på 0,735 kW hoppar inte Gigantiske Gerhard speciellt högt. Däremot påverkas ditt lilla elverk högst påtagligt, vilket gör att om du har känsliga ting anslutna samtidigt, då kan de få en snyting.
I den lilla världen, där man inte har tyngden av en stor turbin och generator bakom sig, används istället inverterprincipen, där elektroniken snabbt kan reagera på belastningsförändringar och hålla rätt på frekvensen. Inverterelverk fungerar som frekvensomriktare med fast utfrekvens. Man låter generatorn lämna växelström, så gott den kan. Strömmen likriktas och laddar ett kondensatorbatteri. Efter detta sitter en IGBT-brygga, som styrs så den tillverkar växelspänning med önskat antal faser av likspänningen.
Därför kan man låta generatorn gå med olika varvtal, beroende på belastning. Den påverkar ändå inte direkt frekvensen.

Fotnot: Gigantiske Gerhard är smeknamnet på Harsprångets största turbin/generator, med en effekt om 450 MVA.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#12
(2022-05-20, 10:05)apersson850 Skrev: Ett synkronverk fungerar bra, även med känsligare elektronik, så länge elektroniken är ensam om att leva på verket. Det är när andra laster varierar mycket som det kan knastra till på utgången.
Betänk att vattenkraftverk är synkronverk, bara större. Skillnaden är att när du kopplar in din vattenpump på 0,735 kW hoppar inte Gigantiske Gerhard speciellt högt. Däremot påverkas ditt lilla elverk högst påtagligt, vilket gör att om du har känsliga ting anslutna samtidigt, då kan de få en snyting.
I den lilla världen, där man inte har tyngden av en stor turbin och generator bakom sig, används istället inverterprincipen, där elektroniken snabbt kan reagera på belastningsförändringar och hålla rätt på frekvensen. Inverterelverk fungerar som frekvensomriktare med fast utfrekvens. Man låter generatorn lämna växelström, så gott den kan. Strömmen likriktas och laddar ett kondensatorbatteri. Efter detta sitter en IGBT-brygga, som styrs så den tillverkar växelspänning med önskat antal faser av likspänningen.
Därför kan man låta generatorn gå med olika varvtal, beroende på belastning. Den påverkar ändå inte direkt frekvensen.

Fotnot: Gigantiske Gerhard är smeknamnet på Harsprångets största turbin/generator, med en effekt om 450 MVA.

Problemet är väl just att man vill plocka på så mycket det går på det lilla elverket för att tillvaron ska bli drägligare när elnätet ligger nere. Känns lite lyxigt att koppla ur kyl och frys för att titta på TV
Det kommer mycket kul teknik på området "eltillverkning". Företaget jag arbetar på tittar på en lösning att göra el av träspill. Verkar intressant.
https://www.operjo.se/produkter/biobraen...gning.html

Skickat från min moto g(8) power lite via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates
Svara
#13
Exakt så är det. Sen är det upp till var och en hur långt man vill driva det.

Jag har en kusin som är prylgalen, för att uttrycka det milt.

Han började med enfasverk på 2 kVA eller så. Men då blev förstås problemet att han kunde bara köra utvalda ting, typ antingen frysen eller TV:n.

Sen gick han till trefasverk på lite fler kVA, och en riktig inkoppling till huset. Nu var allting till synes som vanligt när det gick på elverket, men med begränsningen att det inte gick att ta ut lika hög effekt som när Eon matade på. Kära damen tänkte inte på det och drog på spisen, eller om det var ugnen. Osymmetrisk och hög belastning gjorde att spänningarna ut från det lilla trefasverket blev minst sagt osymmetriska, de också. Kostnaden för att reparera/byta ut det som brann upp i huset hamnade någonstans mellan 10000 och 20000 kronor.

Då tänkte han ungefär "hold my beer" och beställde ett rejält elverk. Det tog en evinnerlig tid innan det dök upp, och då välte de pall och elverk och allt när den lastades av. Som kompensation fick han ett liknande, fast ännu större, till samma pris. Effekt 30 kVA. Det är inte ett sånt här, men i ungefär samma stil och storlek.

Väger knappt ett ton. Senast det flyttades fick en annan kusin rycka in. Han har sådana här (länk till Facebook).
[-] Följande 2 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates
Svara
#14
Nu när ni har kommit in på lite större elverk kommer jag på att tänka på att i 40/48 elrörsluftvärnet hade vi ett 50 kVA (3*220v) elverk som ombesörjde strömförsörjingen till centralinstrumentet och två pjäser. Motorn vill jag minnas var en 4-cylindrig Scania av samma typ som satt i lastbilen LT 36. Vill minnas att huvudsäkringarna var på 125 A.



”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
[-] Följande 1 användare säger tack till dig Sokrates för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#15
Ja, Försvarsmakten har en flock olika elverk. Till "min bil" hade jag ett 1,5 kVA som vi monterade i takräcket över förarhytten. Det kunde även generera 24 VDC. Likströmsgeneratorn kunde man driva med ström från bilens batterier. Då fick man elstart på verket, så man slapp dra igång det.
Trots att det hängde i gummiremmar lät det som om en helikopter landa på taket.

Men när brigadstaben grupperats med alla stabshytter på samma ställe drev vi dem med en 15 kVA elverkskärra. Den generatorn drevs med en boxerfyra från Volkswagen, alltså samma som i Typ 1 ("Skalbaggen"). Enda skillnaden var magnettändning och varvtalsregulator. Den lapade i sig närmare en kvarts kubikmeter bensin varje dygn. Hur många 20-litersdunkar vi släpade fram till den under det året vet jag inte, men många blev det.
Verket bodde inne i ett karosseri som var flera decimeter tjockt. Det gick att dra isär för service, men när det var stängt var det extremt effektivt på att tysta ner verket. Man behövde inte gå långt bort för att det skulle vara svårt att höra att det var igång.

Här är några bilder på en auktion på ett sådant. Elverk De är ganska dåliga, då de är på en auktion, och verket är sålt.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#16
(2022-05-25, 00:05)apersson850 Skrev: . . . 15 kVA elverkskärra. Den generatorn drevs med en boxerfyra från Volkswagen, alltså samma som i Typ 1 ("Skalbaggen"). Enda skillnaden var magnettändning och varvtalsregulator . . .

Det låter som samma typ av elverk som vi hade i verkstadskärra 2, som också drevs med en luftkyld "skalbaggemotor" med magnettändning. Förutom att driva generatorn kunde motorn även användas till att driva en tryckluftskompressor för påfylland av mindre portabla tryckluftstuber. Vill minnas att det även fanns en variant av verkstadskärra 2 där tryckluften renades så den kunde användas till att fylla på dykartuber. Har någonstanns i bakhuvudet att den verkstadskärran hette 2B.
”Jag kanske ogillar din åsikt men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den.”
[-] Följande 1 användare säger tack till dig Sokrates för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#17
Tryckluft hade inte vårt, men vi var ju en stridsledande stab, inte en verkstad. Så det är inte konstigt.
Svara
#18
Det blir spännande att se hur det ska gå till att bygga upp beredskapen igen. Finns nog inte mycket kvar av alla dessa grejer. Alla skyddsmasker eldades upp. Vill minnas att det var 7.5 miljoner stycken bara av dessa.
Massor av fullt funktionsduglig materiel såldes ut för en spottstyver.


Skickat från min moto g(8) power lite via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
[-] Följande 2 användare säger tack till dig LMC400 för detta inlägg:
  • Sokrates, yngrot
Svara
#19
Ja. Fast en hel del var förvisso rätt gammalmodigt. Men tio år är en rimligt tid för att återställa en förmåga när inte ens grejorna finns kvar.
Så länge jag var krigsplacerad hade jag 24 timmars mobiliseringstid, för jag tillhörde ett snabbmobiliserande förband. Hela pansarbrigaden skulle vara insatsberedd efter 72 timmar, alltså tre dygn.
Ungefär 20 år senare fanns materielen kvar, men inte folk med kunnandet. Då räknade de med att det skulle ta tre år att får brigaden redo för att lösa sina uppgifter. När sen gerjorna är borta också, då blir det drygt...
[-] Följande 2 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400, Sokrates
Svara
#20
I ett skarpt läge med kemvapenattack hade jag inte tackat nej till en äldre skyddsmask om alternativet var att vara utan. Vi håller tummarna att vi får understöd om vi hamnar i ett tråkigt läge. Party-Boris har ju ett skapligt gäng kompetenta soldater

Skickat från min moto g(8) power lite via Tapatalk
Weinsberg 550 QDK 2012. Utgår från Kristianstadstrakten.
Svara


Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)