Centalbankerna och deras vansinne

[Sokrates]

Ingenting varar för evigt. Allting rör sig i cykler och efter högkonjuktur kommer lågkonjuktur.

Uppåttrenden för svenska ekonomin bröts under det tredje kvartalet. BNP sjönk tillbaka sekventiellt för första gången sedan andra kvartalet 2013.
(www.di.se - Uppåttrenden för svenska ekonomin bruten)

Sjukande BNP är en tydlig indikator om att det roliga är över för den här gången och att vi nu är på väg in i en ny lågkonjuktur. Hur djup lågkonjukturen blir är beroende av vilka åtgärder som har vidtagits under den förevarande högkonjturen.

Riksbanken har om möjligt gjort allt helt fel. När den svenska ekonomin hade varit förtjänt av lägre ränta - i kölvattnet efter finnanskrisen - höll man upp räntan, vilket motverades med hushållens höga skuldsätting. Därefter har Riksbanken valt att eldat på med negativ ränta och massiva tillgångsköp under brinnande högkonjuktur, vilket har drivit upp fastighetspriserna och således bidragit till än högre skuldsättning för hushållen.

Riksbankens egenartade agerande riskerar med stor säkerhet att kasta Sverige in i en mycket djupare kris än som annars hade varit fallet.

[Sokrates]

Här är ytterligare en signal som talar för att högkonjukturen håller på att gå mot sitt slut för den här gången:

SKF anser att bolaget nu är på toppen av konjunkturcykeln.
(www.di.se - SKFs finanschef: "Vi är på toppen av konjunktur-cykeln")

[Sokrates]

Så här beskriver Finansinspektionens Generaldirektör, Erik Thedéen, läget:

Sverige har sedan 2015 en styrränta på minus, just nu en av de lägsta i världen på minus 0,25 procent. Samtidigt går ekonomin på högvarv, med överhettningstendenser på arbetsmarknaden och hög risk för kraftiga prisfall på börs och bostadsmarknad.

”Vi har ett drivhus för skulder, vi har hamnat i ett extremt läge”, säger Thedéen.

Thedéen välkomnar det gångna årets sjunkande bostadspriser och att tillväxten i utlåningen till hushåll bromsat in något. Samtidigt har han börjat oroa sig allt mer för att skuldsättningen bland kommersiella fastighetsbolag stiger snabbt.

”Ränteläget är den starkaste drivkraften.”
(www.di.se - FI-chefen önskar stor skattereform: ”Extremt läge”)

[Sokrates]

Nästa recession slår snart till mot Europa. Det fruktar Deutsche Banks globala chefsekonom Torsten Sløk.
“Vi ser mörka moln segla in.”
(www.di.se - Toppekonomen: Då kommer nästa kris)

Handelsstatistik från Kina och industrisiffror från Europa skvallrar om kyliga vindar.
(www.di.se - Skeptikerna får vatten på sin kvarn)

”Kinas ekonomiska tillväxt har minskat dramatiskt. Alla Kinas icke-statliga indikatorer tyder på att Kinas ekonomiska tillväxt inte ligger nära den officiella tillväxten på drygt 6 procent. Faktum är att jag inte tror att Kina har en tillväxt på fyra procentför närvarande. "

Och Kinas inbromsning sprids snabbt till Europa. Björn Wahlroos nämner avtagande tysk produktion som ett exempel.
(www.di.se - Wahlroos: ”Skulle undvika att öka börsinnehavet just nu”)

Samtidigt fortsätter Europeiska Centralbanken (ECB) och Riksbanken med negativ ränta och har missat möjligheten att normalisera penningpolitiken medans det fortfarande rådde högkonjuktur.

[Sokrates]

Nordea skriver i sin konjunkturprognos:

Höga skulder och bostadspriser gör den svenska bostadsmarknaden och ekonomin känslig för högre räntor, särskilt som 70 procent av bolånen är till rörlig ränta.

- - -

”Det är svårt att exakt bedöma vid vilken nivå högre räntor leder till en markant nedgång i bostadspriserna. Men situationen är bräcklig och våra beräkningar visar att även måttliga räntehöjningar skulle leda till historiskt förhöjda räntekostnader” . . .

. . . för varje procentenhet som räntorna stiger kommer räntekostnaderna i förhållande till disponibla inkomster att stiga med närmare 2 procentenheter (före skatt).

Redan 25 punkters högre bolåneräntor skulle leda till att räntekostnaderna ökar med 13 procent . . .

- - -

"Får vi någon utländsk faktor som höjer de internationella räntorna så sitter vi pyrt till" . . .

- - -

. . . en kraftig korrektion på bostadsmarknaden skulle få långvariga effekter på ekonomin, givet det starka sambandet mellan bostadspriser och konsumtion.
(www.di.se - Nordea: Högre räntor riskerar leda till ytterligare prisfall på bostäder)

Riksbankens vansinniga penningpolitik med krisränta under brinnande högkonjuktur har eldat på fastighetspriserna enormt. I stället för att stå för stabilitet har Riskbankens aggerande skapat en ytterst känslig situation som lätt kan leda till enorma problem i Sverige. Det hjälper föga att statens skuldsättning är relativt låg när Riksbanken har bidragit till att driva upp hushållens skuldsättning till en extremt hög nivå.

[Sokrates]

Enligt SBABs chefekonom Robert Boije finns det tecken på annalkande kris i byggbranschen och att det är särskilt oroande när den stora nedgången i bostadsbyggandet sammanfaller med en allmän konjunkturförsvagning.

Förväntningarna på byggandet ser riktigt dåliga ut. Samtidigt visar KI-barometern att det sker en kraftig nedgång även i andra sektorer - industrin, tjänstesektorn och för hushållen. Hushållsförtroendet är väldigt svagt och det brukar vara dåliga nyheter även för bostadsmarknaden

- - -

Det verkar som om vi är på väg ned i en lågkonjunktur samtidigt som vi har den här nedgången i byggbranschen. För den nya regeringen, som sagt att de ska vidta åtgärder mot hushållens skuldsättning, blir det nu en delikat balansgång där nya åtgärder måste vägas mot risken att de förstärker nedgången
(www.di.se - Chefekonomen: Tecken på annalkande kris i byggbranschen)

[Sokrates]

Ökat antal konkurser ger en fingervisning om att kärvare tider är i annalkande.

Året börjar tungt med fortsatt stadig uppgång i konkurskurvan. Huvudstaden sticker ut bland regionerna och står för den största ökningen i antal kursade bolag. Creditsafe kallar utvecklingen "oroväckande".
(www.di.se - Konkurslavinen fortsätter: Stockholm hårdast drabbat – ”oroväckande”)

[Sokrates]

Riksbanken har redan lyckats skapa en bedydande urholkning av kronans värde. Under de senaste 1½-2 åren har kronan tappat ca 10-15% i värde gentemot merparten av valutorna i västtvärlden. Vice riksbankschefen, Martin Flodén, har vid ett anförande ansett att det är bra med ytterligare kronfösvagning.

Det är inte troligt att en exogen kronförsvagning kommer att leda till att inflationen blir betydligt högre än i Riksbankens prognos, men om en svagare krona kan leda till en något högre inflation är det snarast "välkommet".

Han sade att risken för att en fortsatt kronförsvagning kan leda till en högre inflation inte kan uteslutas, men samtidigt är det något förvånande att den kronförsvagning som redan skett inte har lett till högre inflation än vad som har varit fallet.
(www.di.se - Vice riksbankschefen: ”Välkommet” med svagare krona)

Om en åtgärd inte levererar avsett resultat är det något som är fel. Riksbanken tycks vara oförmågen att tänka nytt och i stället fortsätter dom med "more of the same". Det är det svenska folket som är dem som får betala priset av Riskbankens misslyckade penningpolitik. I takt med kronförsvagningen blir svenskarna allt fattigare, visavi omvärlden.

[Sokrates]

Nästa kris kommer med stor sannorlikhet att bli en otrevlig historia.

Finansinspektionens chef Erik Thedéen ser kollapsen lura runt hörnet. Efter lång tid av högkonjunktur i lågräntemiljö har svenskarnas risktagande piskats upp till ohållbara nivåer.

”Det är ett beteende som genomsyrar allt från privatpersoner till de största företagen”
(www.di.se - FI-chefen varnar för blodpuddingeffekten: ”Vändningen blir väldigt tvär”)

[Sokrates]

En konsekvens av Riskbankens penninngpolitik där kronans värde erroderar alltmer är att det blir allt dyrare för svenskar att vistas utomlands. 

Under vintermånaderna är det många svenskar som flyttar till ett varmare land för att slippa mörker, slask och kyla. Ett populärt land att bosätta sig i är Spanien där det uppskattningsvis bor 90.000 svenskar – men nu har antalet nya bostadsköp från svenskar i landet minskat.
(www.di.se - Svenskarna flyr spanska bostadsmarknaden)