2020-05-24, 22:05
Jag kom att tänka på att jag har ju redan empiriskt erhållna data för det här.
Kör jag golvvärmen i min vagn så finns det ingen termostat på den. Den är på hela tiden, med samma effekt, 350 W.
När bara den värmen är igång blir det fem grader varmare i vagnen än utomhus.
Då kan vi räkna ut det sammanlagda U-värdet (det som förr brukade kallas K-värde) för min vagn. Arean på karossen är 67,4 m².
U=350 / 67,4 / 5 ger ett U-värde om 1,04. En koll bland byggnadsdata ger att nybyggda hus ligger på 0,1-0,2, ett isolerglasfönster på 0,9 och en enkel glasruta på ca 5 W/(m²*K). Värdet 1,04, som är ett medelvärde av väggar, fönster, takluckor och fast ventilation, verkar inte helt orimligt.
Vi kan sätta U-värdet till 1 för överslag; noggrannare än så vet vi nog inte ändå. Om vi nu antar att den här vagnen är någorlunda representativ får vi formeln
P = (9,4L+11)*T
P är då den effekt som behövs, L längden på vagnens karosseri och T den temperaturskillnad som föreligger.
För min vagn blir P = (9,4*6+11)*5, vilket alltså blir 67,4 * 5 = 337 W, om vi kontrollräknar formeln. Multiplicerar vi med 1,04, som U-värdet egentligen är, blir det precis 350 W. Så formeln blev rätt när jag snurrade runt den.
Nu kan vi titta på min vagn när det är -10°C ute. Om vi antar att vi vill hålla +20° i vagnen blir det då 67,4*30 = 2020 W. Det är alltså precis att Aldepannan, som levererar 2100 W med två elsteg igång, klarar detta i det läget..
Blir vagnen nu istället 7,4 meter lång får vi istället 2500 W, om vi tar 1,04 som U-värde. Alltså inte alls konstigt om det inte räcker med 2000 W då. En panna som den jag har nu (Alde 3010 med 3150 W max effekt på el) behövs. Eller stödkörning med gasol. Oavsett vilken sorts energi man använder så gör man av med 60 kWh per dygn då,
Vänder vi på formeln igen kan vi räkna ut att för 7,4-metersvagnen klarar man en temperaturskillnad på 25° med 2000 W.
Nu har de mätningar jag gjort, för att komma fram till detta, gjorts med obebodd vagn. Inga människor som värmer (en person ger ca 80-100 W), ingen matlagning på spisen, inga lampor som värmer. Men heller inget springande i dörren, inget vädrande med luckor eller extra behov av värme till varmvatten, som oftast rinner ut i avloppet.
Det var också såpass tidigt på året att solvärmen som kom var obetydlig. Detta gjordes under den monsun som rådde i början på året, när vi höll på att få E4 avstängd nära där jag bor, på grund av översvämning.
Man kan också se att om jag kör med all värme i min vagn, alltså gasol, elpatroner och golvvärme (total effekt 9 kW), då kan jag campa vid Sydpolen om jag vill. Fast det låter jag bli!
För den som vill jämföra med sin egen vagn, och kanske bedöma om den är likvärdig i isoleringshänseende, är min vagn en Tabbert 580 Puccini Special från 2008. Då den har fasta sängar har den inga fönster på ena gaveln. För övrigt sex fönster och tre takluckor, varav två är Heiki i olika storlekar.
Tänk på att om det blåser så ökar kyleffekten märkbart! Det har det dock säkert gjort ibland när jag körde med den här värmen, så det är i viss mån inbakat i U-värdet.
Kör jag golvvärmen i min vagn så finns det ingen termostat på den. Den är på hela tiden, med samma effekt, 350 W.
När bara den värmen är igång blir det fem grader varmare i vagnen än utomhus.
Då kan vi räkna ut det sammanlagda U-värdet (det som förr brukade kallas K-värde) för min vagn. Arean på karossen är 67,4 m².
U=350 / 67,4 / 5 ger ett U-värde om 1,04. En koll bland byggnadsdata ger att nybyggda hus ligger på 0,1-0,2, ett isolerglasfönster på 0,9 och en enkel glasruta på ca 5 W/(m²*K). Värdet 1,04, som är ett medelvärde av väggar, fönster, takluckor och fast ventilation, verkar inte helt orimligt.
Vi kan sätta U-värdet till 1 för överslag; noggrannare än så vet vi nog inte ändå. Om vi nu antar att den här vagnen är någorlunda representativ får vi formeln
P = (9,4L+11)*T
P är då den effekt som behövs, L längden på vagnens karosseri och T den temperaturskillnad som föreligger.
För min vagn blir P = (9,4*6+11)*5, vilket alltså blir 67,4 * 5 = 337 W, om vi kontrollräknar formeln. Multiplicerar vi med 1,04, som U-värdet egentligen är, blir det precis 350 W. Så formeln blev rätt när jag snurrade runt den.
Nu kan vi titta på min vagn när det är -10°C ute. Om vi antar att vi vill hålla +20° i vagnen blir det då 67,4*30 = 2020 W. Det är alltså precis att Aldepannan, som levererar 2100 W med två elsteg igång, klarar detta i det läget..
Blir vagnen nu istället 7,4 meter lång får vi istället 2500 W, om vi tar 1,04 som U-värde. Alltså inte alls konstigt om det inte räcker med 2000 W då. En panna som den jag har nu (Alde 3010 med 3150 W max effekt på el) behövs. Eller stödkörning med gasol. Oavsett vilken sorts energi man använder så gör man av med 60 kWh per dygn då,
Vänder vi på formeln igen kan vi räkna ut att för 7,4-metersvagnen klarar man en temperaturskillnad på 25° med 2000 W.
Nu har de mätningar jag gjort, för att komma fram till detta, gjorts med obebodd vagn. Inga människor som värmer (en person ger ca 80-100 W), ingen matlagning på spisen, inga lampor som värmer. Men heller inget springande i dörren, inget vädrande med luckor eller extra behov av värme till varmvatten, som oftast rinner ut i avloppet.
Det var också såpass tidigt på året att solvärmen som kom var obetydlig. Detta gjordes under den monsun som rådde i början på året, när vi höll på att få E4 avstängd nära där jag bor, på grund av översvämning.
Man kan också se att om jag kör med all värme i min vagn, alltså gasol, elpatroner och golvvärme (total effekt 9 kW), då kan jag campa vid Sydpolen om jag vill. Fast det låter jag bli!
För den som vill jämföra med sin egen vagn, och kanske bedöma om den är likvärdig i isoleringshänseende, är min vagn en Tabbert 580 Puccini Special från 2008. Då den har fasta sängar har den inga fönster på ena gaveln. För övrigt sex fönster och tre takluckor, varav två är Heiki i olika storlekar.
Tänk på att om det blåser så ökar kyleffekten märkbart! Det har det dock säkert gjort ibland när jag körde med den här värmen, så det är i viss mån inbakat i U-värdet.