Alde Långe Jan cirkpumpar 12 volt vs 230 volt?

[Ljusne-Håkan]

 Men om vattnet rusar genom värmeväxlaren väldigt fort, då hinner det ju inte bli lika hett som om det rinner lite saktare...? Långsam cirkulation hettar upp vattnet mer när det passerar värmeväxlaren, men istället så hinner det ju svalna mer innan det gått varvet runt i husvagnen. Hur räknar konstruktörer av vattenburna värmesystem ut vilken fart på cirkulationen som är den optimala?

Det innebär också en massa ekvationer för att få systemet så bra som möjligt och det har dom nog räknat ut från början.

Problem som kan uppstå med en pump som genererar mer/högre kapacitet liter/sek kan innebära att skiktningen i panna upphör så att det kalla returvattnet bara passerar rakt igenom. För att förhindra detta så måste panntemperaturen upp och det skapar ju mer energi och förbrukar mer gasol till ingen nytta. 

Ett system fungerar bäst då alla bitar är avvägda mot den energi man vill tillföra och det har nog konstruktörerna redan tänkt på.

Alde Rask var en klok man... 

När dom testkörde Långe Jan i början hade dom säkert möjlighet att köra på både lite för snabb o långsam cirkulation och kunde mäta både utgående och returvattnets temp samt el/gasolåtgång och hitta den bästa medelvägen. Uträkningen av 12-voltspumpen är ju smart, den drar väldigt lite ström samt sitter placerad så att den hjälper till att hela tiden avlufta systemet, vattnet passerar ju hela tiden expansionkärlet så bubblorna kan försvinna. Att få ur luften ur systemet på en gammal Solifer med pannan i gasolskuffen är ju typ hopplöst i jämförelse. På båtars vattenburna system blir det ofta problem med luft då 22 mm gummislangarna inte är helt täta, mikroskopiska luftbubblor går in genom gummit och utan ett expansionskärl liknande Långe Jans så bygger det sakta, sakta på med luft tills det blir stopp i cirkulationen. Jag har läst massor om det här, en cirkulationspump som sitter placerad strax efter expansionskärlet (högsta punkten) kan dra ner små bubblor från expansionskärlet så det bygger på av den anledningen. Vissa nyare båtars vattenburna system har plaströr i stället för gummislang för att undvika de här microbubblorna.

När Fredrik på Nibo tätade om min shuntkran så fick han även loss den så den går att röra, innan satt den stenhårt (fastrostad ?) och säkerligen satt den fast i ett mellanläge så den till viss del ströp cirkulationen. Innan reparationen var toaväggen in mot pannan rejält varm när värmen var på, och luften där inne kanske fem grader varmare än ute i vagnen. Nu är returvattnet hetare än förr, toaväggen nästan sval o lufttempen på toan nån grad svalare än utanför. Och jag vill inbilla mig att den går i kortare intervaller när jag kör på elpatronen, strömsnålare alltså. Förut eldade jag nog en hel del för kråkorna inne på toa.
Så när jag gav upp fixandet med elpatronen och åkte till Nibo fick jag ett fel fixat som jag inte ens visste fanns på pannan.