2024-10-10, 01:10
Vi hade en gång en vagn, årsmodell 1979, med Primus panna. Den hade också tre brännare, men där fick man manuellt slå på brännare två och tre vid behov. Termostaten startade pannan när vagnen behövde värmas. Var det för kallt ute blev det aldrig varmt med en brännare, vilket gjorde att pannan aldrig stannade. Då fick man gå ut och vrida om en stålbygel på en pinne ett kvarts varv, så kickade en brännare till igång. Det var på det sättet man anpassade den pannan för olika yttertemperaturer. Efter ett tag lärde man sig om man skulle köra på en eller två brännare för att få jämn värme. Tre behövdes sällan om man inte vintercampade. Genom att inte ha för många brännare aktiva fick man långa gångtider och, som Hagbard skriver, en jämnare värme.
Termistorsystemet Hagbard skriver bör då ha kommit senare, som ett sätt att göra detta mindre insatskrävande för användaren, för med den Primus vi hade fick man veta vad man sysslade med när man använde den, för att den skulle ge ett bra resultat.
Termistorsystemet Hagbard skriver bör då ha kommit senare, som ett sätt att göra detta mindre insatskrävande för användaren, för med den Primus vi hade fick man veta vad man sysslade med när man använde den, för att den skulle ge ett bra resultat.