Gissa platsen

[BEAN]

Då handlar det nog om möss och platsen är museet med Mus-Olles efterlämnade samlingar.

Omdömena om Per-Olof Nilsson eller Mus-Olle i Ytterån var skiftande, då han omkring sekelskiftet började sitt målinriktade samlande av föremål.

Han levde i Ytterån mellan1874 och1955 och efterlämnade enligt testamente till Ytterå Hembygdsförening ca 150.000 föremål.

Det mest unika bland dessa är utan tvekan förpackningssamlingen. Den innehåller 23 000 objekt och spänner över en tidsrymd om ca 150 år. Olle insåg det framtida intresset för dessa och att de skulle komma att bli värdefulla kulturhistoriska och estetiska dokument från en svunnen tid.

I dag vet vi svaret på den inledningsvis ställda frågan. Olle var utan tvekan visionären. Samlingarna är en hängiven mans eget verk. Det nuvarande museet, som invigdes 1989, är en sentida tribut från bygdens folk till en stor människa, som gick sina egna vägar.
(www.musolles.com)

Helt rätt, stafettpinnen är din Sokrates.
Är man i min ålder (-55) eller äldre är igenkänningsfaktorn stor bland förpackningarna. Många barndomsminnen som dök upp från mitt hem och framförallt från mormor och farmors kök.
Mus-Olle var självlärd konservator och började som barn att stoppa upp djur (möss). En intendent på Naturhistoriska fick på något sätt vetskap om hans möss och besökte Mus-Olle och blev mäkta imponerad av hans kunskaper. Några av hans möss finns fortfarande kvar på museet och håller fortfarande hög standard.
Det går även rykten om att han var lite full i [censurerat ord] när han samlade in sina föremål. Han var flitig vid stationen i Ytterån och erbjöd sina tjänster att hjälpa till att bära och packa upp för de fina folket på kurorten. Såg han något intressant kunde ha säga ngt i stil med: Den var fin, den kan väl jag få som tack för hjälpen. Vissa illvilliga påstår att ibland frågade han inte.