Har vi svårt att lära av historien?
Stefan Ingves riskerar att bli en svensk Alan Greenspan, säger nationalekonomen Lars Jonung till SvD Näringsliv. Han syftar på den tidigare chefen för USAs centralbank vars ovilja att höja räntan anses ha bidragit till finanskrisen i slutet av 00-talet.
– Greenspan drev en extremt expansiv penningpolitik som bidrog till husprisuppgången och kreditgivning till bland annat klart dåliga låntagare, säger Jonung som även anser att Ingves inte borde ha fått förnyat mandat.
(
omni.se - Jonung: Risken att Ingves blir en svensk Greenspan)
Har riksbanksdirektionen förlorat kontakten med verkligheten?
Redan den 15 november 2016 skrev forskarna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung följande:
Den ekonomiska historien visar att de finansiella obalanser som dagens riksbankspolitik driver fram riskerar att lägga grunden för en finansiell kris. Denna typ av kriser är förenade med höga samhällsekonomiska kostnader i form av låg tillväxt och hög arbetslöshet. Kriserna har inte bara ekonomiska följder. De bidrar till att underblåsa extrema politiska rörelser.
- - -
Riksbanken hotar att leda oss inte bara mot en ny finansiell kris. Den bränner även bort sitt räntekrut under den nuvarande högkonjunkturen. När lågkonjunkturen kommer, har Riksbanken knappast något vapen kvar för att möta denna. Det är hög tid för Riksbanken att upphöra med den negativa räntan och återgå till positiva räntor och en balanserad finansiell utveckling.
(
www.di.se - fredrik-ng-andersson-och-lars-jonung-dags-for-positiva-rantor)
Även den svenska staten stöter på problem när Riksbanken med alla tillbuds stående medel försöker trycka ner kronans värde i syfte att importera inflation genom att göra importen dyrare.
Dåvarande ÖB Sverker Göranson och nuvarande Micael Bydén har under [Försvarsminister Peter] Hultqvists period varnat för att pengarna inte räcker för att klara allt som politikerna har beställt. I vintras blev läget akut. Försvarsmakten har ett ackumulerat underskott och inför 2019 fattas mellan 6 och 7 miljarder, bland annat på grund av den svaga kronan.
(
www.di.se - svik-inte-forsvarskontraktet-med-allmanheten)
Raghuram Rajan var chef för den indiska riksbanken (Governor of the Reserve Bank of India) mellan 2013 och 2016. Han är en av de få centralbankschefer som har yttryckt farhågor för den ultralätta penningpolitik bl.a. Riksbanken och ECB fortfarande bedriver. Följande internju med honom är från 2010 och tar sin avstamp i valutarelationerna mellan USA och Kina, men det han säger om ultralätt penningpolitik kan även överföras till hur bl.a. Riksbankens aggerar idag.
Comment
SPIEGEL: Professor Rajan, the tensions between the United States and China are rising, several countries are trying to weaken their currencies. Is this the beginning of a global currency war?
Rajan: This is certainly a skirmish, with countries using different tools to get an advantage. The industrial economies are using ultra-loose monetary policy, while the emerging markets are using currency intervention and capital controls.
SPIEGEL: Where are the risks?
Rajan: The tools they are using will create distortions -- both ultra-loose monetary policy and intervention risk creating excess liquidity and asset price bubbles. If capital is too cheap, we will tend to use it too much. If the exchange rate is too low, we will focus on producing for exports. And if tempers boil over, we could get ugly protectionism.
- - -
SPIEGEL: Isn't it too early to think about higher interest rates? The problems are far from being solved. In Greece or Ireland, for example, the situation is still fragile and cause for worry.
Rajan: That's true. But as worries settle down we shouldn't wait too long to start the process of raising rates. Right now, there is not even a debate about whether this is an appropriate idea. People are focused too much on the benefits of low interest rates without considering the costs. The economy is drifting from bubble to bubble. We already made this mistake once, after 2002. There is the danger that we will repeat this mistake.
(
www.spiegel.de - matters-could-escalate-economist-raghuram-rajan-warns-of-currency-conflict)
Svensk industri går på högvarv och fullt resursutnyttjande råder inom många företag.
... allt fler industriföretag uppger att de skulle ha svårt att höja produktionstakten från dagens nivå om efterfrågan skulle komma att öka ytterligare.
(
www.di.se - riksbanken-industrin-gar-pa-hogvarv)
Till skillnad från Riksbanken och ECB håller Federal Reserve (Fed) på att röra sig bort från krisränta och tillgångsköp. Trots att det råder fullt resursutnyttjande i många svenska industriföretag väljer Riksbanken att hålla fast vid negativ krisränta och massiva tillgångsköp!
Fed höjde [idag] sin styrränta med 0,25 procentenheter till 2 procent.
Fed pekar mot att det totalt kommer bli fyra höjningar i år, det innebär att det i så fall blir ytterligare två höjningar under året ...
- - -
De [Fed] skriver att det är den starka arbetsmarknaden och den höga aktiviteten i ekonomin som motiverar en höjning.
(
www.di.se - fed-presenterar-rantebesked-hojning-vantas)
Europeiska Central Banken (ECB) fortsätter med sitt vansinne:
ECB lämnar räntor oförändrade i minst ett år
Styrräntan - lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet - ligger därmed kvar på 0,00 procent. Depositräntan lämnades oförändrad vid -0,40 procent.
- - -
Refinansieringsräntan ändrades senast den 10 mars 2016, då den sänktes med 5 punkter till 0,00 procent. Depositräntan ändrades också senast den 10 mars 2016, då den sänktes med 10 punkter till -0,40 procent.
Programmet för tillgångsköp, med månatliga köp om 30 miljarder euro, ska fortsätta till av september 2018.
(
www.di.se - ecb-lamnar-rantor-oforandrade)
Det förefaller som att ECB har för avsikt att dra ner på stödköpen av obligationer före dom normaliserar räntan.
ECB kommer att vara tålmodiga när de bestämmer timingen för den första räntehöjningen.
(
www.di.se - draghi-ecb-talmodiga-om-forsta-rantehojning)
ECB har blivit den dominerande köparen på obligationsmarknaden och har under stödköpsprogrammet plockat på sig nära hälften av de utstående statsobligationerna i Eurozonen. Innan räntan har normaliserats kommer det inte att finnas några köpare på andra sidan av bordet när ECB drar sig undan. ECB har i likhet med Riskbanken i mångt och mycket fördärvat obligationsmarknaden med sina stödköpsprogram. Först måste räntan normaliseras och därefter kan dom dra ner på stödköpen, annars hamnar man i situationen att det inte finns några köpare för nyutgivna obligationer. Ta också i beaktande att länderna "rullar över" gamla obligationslån, genom att ge ut nya obligationer när dom gamla förfaller till betalning. "Håll i hatten det kommer att bli åka av" när ECB och Riksbanken försvinner som den dominerande köparen av statsobligationer, framförallt om åtgärderna genomförs i fel ordning!
Riksbankens har bidragit till kraftig depricering av den svenska kronans värde gentemot många andra valutor. Syftet sägs vara att åstadkomma inflation runt det "magiska 2%-målet". Riksbankens sätt att mäta inflationen tar dock inte i beaktande den masiva ökningen i bostadspriserna som är en konsekvens av krisräntan och de massiva tillgångsköpen. För hushållen utgör boendekostnaden en stor post i deras ekonomi. Att inte ta hänsyn till bostadprisernas utveckling när man mäter inflationen blir därför absurt.
Förutom att Riksbankens penningpolitik har medfört att gemeneman i sverige har blivit fattigare, åsamkar även Riksbanken betydande problem i statens budget.
Valutaeffekter har på fyra månader fördyrat Sveriges inköp av nytt luftvärn från USA med miljardbelopp.
(
www.di.se - luftvarnsnotan-saltas-med-miljarder)
Det verkar som att rådande högkonjuktur är på väg mot sitt slut.
En ny nedåtrisk för svensk ekonomi har snabbt materialiserats på sistone - en nedgång i den globala industrikonjunkturen, framför allt för euroområdet där sentimentsindikatorer försvagats på senare tid, om än från höga nivåer. Detta redan innan den senaste upptrappningen av handelskriget.
(
www.di.se - storbanken-bopriserna-kommer-fortsatta-falla)
Riksbanken förefaller ha lika svårt att ändra kurs som en oljetanker. Nu verkar det som att vi har gått miste om chansen att normailisera penningpolitiken innan konjukturen vänder neråt. Stigande marknadsräntor parat med en konjukturförsvagning är en hemsk tanke.