Riskbanken gör svenkarna fattigare när kronan faller som en sten mot valutorna i vår omvärld.
Det är en uppåtgående stadig trend i EUR/SEK och det är samma faktorer som ligger kronan i fatet: Riksbanken skjuter en räntehöjning allt längre framåt och konjunkturen kommer att vika på grund av bostadsmarknaden.
(
www.di.se - kronan-pa-lagsta-nivan-mot-euron-sedan-2010)
Den som har merparten av sina tillgångar i t.ex. fastigheter och aktier kan över tiden glädja sig åt att dessa tillgångar stiger i värde räknat i kronor när kronan tappar i värde, men man bygger samtidigt också upp en skatteskuld för den i kronor uppkomna reavinsten. Alla, förutom skattmasen, vinner på en stabilare krona. När skall Sverige få en riksbanksledning som klarar av att se till helheten, i stället för att stirra sig blind på ett trångsynt inflationsmål om 2%?
Nu tycks det även som att den gamle finans- och statsministern, Göran Persson, delar min uppfattning om det vansinniga med minusränta mitt i en brinnande högkonjuktur.
Efter år av lågt reformtempo, minusränta i brinnande högkonjunktur och en rejält nedtryckt krona är Sverige mer sårbart än andra länder inför den lågkonjunktur som väntar.
Den säger den tidigare statsministern Göran Persson
(
www.di.se - goran-perssons-oro-for-sverige-det-bygger-upp-till-en-perfekt-storm)
Här är videos som sätter fingret på ränta och statsobligationer:
När skall "stollarna" i ECB och Riksbanken byta fot?
"... ECB i sin kamp mot en "oundvikligen låg" konsumentprisinflation i slutändan bara kommer att driva upp priserna på obligationer, aktier och fastigheter. Han pekar i synnerhet ut fastigheter som ett område som hotas av nya bubblor, som när de brister allvarligt kan skada hela ekonomin."
(
www.di.se - chefsekonom-darfor-forblir-inflationen-lag)
Den minnesgode kanske kommer ihåg att Stefan Ingves för några år sedan argumenterad för att hålla räntan upp p.g.a. hushållens skuldsättning. När ECB påbörjade sina massiva tillgångsköp bytte Ingves och c:o fot och införde negativ ränta. Det tidigare argumentet om hushållens skuldsättning var som bortblåst. Den svenska kronan har på kort tid tappat rejält mot många andra valutor. När skall Riksbanksdirektionen inse det stolliga med negativ ränta mitt under brinnande högkonjunktur?
Nu ser det ut som att vi går in i nästa fas i världsekonomin där valutarisken på lån tagna i USD av tillväxtländerna riskerar att skapa rejäla problem. Är Argentina den första dominibrickan att falla?
"Dollarn [USD] har på sistone stigit mot de flesta valutor i tillväxtländer i takt med att den amerikanska räntan tickat uppåt. Argentina hör dock till de länder som drabbats hårdast då utländska investerare flyttat pengar från tillväxtmarknader till tryggare amerikanska värdepapper."
(
https://www.di.se - finansiell-kris-i-argentina)
En tråkig konsekvens av Riksbankens ansträngningar för att depricera den svenska kronan är att priset för bensin och diesel skjuter i höjden räknat i svenska kronor. Detta händer tyvärr också i en tidsperiod när råoljeprister har återhämtat sig kraftigt. Som lök på laxen bidrar regeringens beslut om automatiska årliga skattehöjningen av fosilbränslen att bensin och diesel blir ännu dyrare.
(
www.di.se - allt-gar-at-fel-hall-for-bensinkonsumenterna)
För dem som är beroende av bil för att ta sig till jobbet medför den ökade bränslekostnaden minskat konsumtionsutrymme för annat. När detta blir fallet för många personer blir konsekvensen minskad ekonomisk aktivitet, vilket vanligtvis leder till lågkonjunktur. Riksbankens "stimulanspolitik" riskerar därför att bli kontraproduktiv.
Riskbankens manipulering av växelkursen för tyvärr inte någonting gott med sig på sikt.
En svag krona ger draghjälp åt svenska exportföretag på kort sikt, men en lång period av en svag valuta hämmar strukturomvandling och är inte bra för den underliggande tillväxtkraften i ekonomin.
- - -
Mats Kinnwall tillägger att stöd från en svagare krona inte är lika viktigt nu när världsekonomin varit så stark.
(
www.di.se - chefsekonomen-svag-krona-daligt-pa-sikt)
I en globaliserad värld fungerar det dåligt för enskilda länder att försöka manipulera växelkurser. I Storbritannien har det skett en tilltagande utslagning inom den arbetskraftsintensiva detaljhandlen som en följd av pundets försvagning efter folkomröstningen om Brexit. Riskbankens nertryckning av kronkursen kommer också att medföra större utslagning detaljhandlen i Sverige. Utslagning inom den arbetskraftintensiva detaljhandeln, p.g.a. ökade importpriser, kommer att meföra ökad arbetslöshet, vilket reducerar aktiviteten i ekonomin. När skall riksbanksledningen inse att vi inte längre lever i en sluten värld? I en globaliserad värld där allt hänger ihop fungerar det tyvärr inte att försöka manipulera marknaden.
Riksbanken sänder fel singnaler och invaggar människor i tron att den extremt låga räntemiljön kommer att bestå i tid och evighet.
I sin årliga granskning av EU-ländernas ekonomier skriver EU-kommissionen att ...
... bostadsbyggandet i Sverige inte matchar efterfrågan och att den låga räntan bidrar till ökad privat skuldsättning som nu uppgår till 184 procent av de svenska hushållens disponibla inkomst – bland de högsta nivåerna i EU. Det utgör ”en växande risk för den makroekonomiska stabiliteten” heter det.
(
www.europaportalen.se - svensk-bostadspolitik-doms-ut-eu-varnar)
En konsekvens av Riksbankens "enögda" penningpolitik, med tillgångsköp och krisränta mitt under brinnande högkonjunkktur, är en kraftig uppgång i priset för fastigheter och andra fasta tillgångar. Vilket i sin tur har medfört en kraftig ökning av hushållens skuldsättning, framförallt bland de hushåll som har köpt sin första fastighet efter den kraftiga prisökningen.
Det håller på att blåsa upp till en perfekt storm i Sverige, där både Riksbanken och Regeringen eldar på för fullt mitt i en brinnande högkonjunktur, vilket går tvärrs emot vad ekonomistudenter får lära sig!
Finansminister Magdalena Andersson (S) är för passiv, bedriver en ansvarslös låt gå-politik och abdikerar från sitt ansvar. Det säger nationalekonomen Lars Jonung till SvD Näringsliv. I stället för att bromsa högkonjunkturen genom att exempelvis fasa ut ränteavdragen eldar Magdalena Andersson på, med god hjälp av riksbankschefen Stefan Ingves som håller räntan extremt låg, menar han.
Jonung pekar ut hushållens lån, bostadspriserna och bankernas kreditexpansion som de stora hoten mot Sveriges ekonomi.
– Krisen kommer, vi vet bara inte när, var och hur, säger han till tidningen.
(
omni.se - Jonung: Krisen kommer – vi vet bara inte när)
Även den f.d. finans- och statsministern, Göran Persson, ser att det är på väg att blåsa upp till en perfekt storm.
Ingves sitter i ett hörn. Han har inte mycket han kan göra. Amorteringar är nödvändigt, där är vi helt överens. Ingves problem är att lågkonjunkturen kan komma utan att han hunnit höja räntan, den risken växer för varje dag som går. Det är en perfekt storm och den varnar jag verkligen för.
(
di.se - goran-persson-om-bolaneutmanarna-de-kommer-fa-problem)