Vissa delar av forumet är endast tillgängligt för registrerade användare. Det är kostnadsfritt att registrera sig på forumet. Vänligen Logga in eller Registera dig för att ta bort detta meddelande.
Detta forum använder cookies
Detta forum använder cookies för att lagra din inloggningsinformation om du är registrerad, och ditt senaste besök om du inte är det. Cookies är små textdokument som lagras på din dator; cookies som sätts av detta forum kan endast användas på denna webbplats och utgör ingen säkerhetsrisk. Cookies på detta forum spårar också de specifika ämnen du har läst och när du läste dem senast. Vänligen bekräfta om du accepterar cookies.

Du kan när som helst ändra dina cookie-inställningar via en länk längst ner på sidan.

Trådrankning:
  • 0 Vote(s) - 0 Average
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Frågor om Alde 3020
#1
Hade tid att observera värme i vagnen under helgen när det var mellan -3 och -6 grader ute. Några frågetecken uppstod dock.

Har en Alde 3020 HE i vagnen. När man på panelen väljer ”service” får man upp lite siffror. ”Glycol temp” antar jag är framledningstemperaturen ut från pannan. Under denna finns ”water temp”. Är det temperaturen på returvattnet in till pannan? Tycker att det är en konstig benämning i så fall, är ju lika mycket glykol i det vattnet; det är ju samma vatten. Men det borde ju inte heller vara värmen på vattenberedaren då den ska ha en termostat som håller tempen konstant på runt 50 grader.

Under helgen har temperaturerna följt varandra och i princip hela tiden haft en skillnad på 4 - 5 grader (glycol temp har varit varmare).

Har ägnat kvällen åt att leta på Aldes hemsida och sökt i både manualen och servicemanualen utan resultat. Frustrerande minst sagt.
Svara
#2
(2018-01-08, 23:01)Anden Skrev: Hade tid att observera värme i vagnen under helgen när det var mellan -3 och -6 grader ute. Några frågetecken uppstod dock.

Har en Alde 3020 HE i vagnen. När man på panelen väljer ”service” får man upp lite siffror. ”Glycol temp” antar jag är framledningstemperaturen ut från pannan. Under denna finns ”water temp”. Är det temperaturen på returvattnet in till pannan? Tycker att det är en konstig benämning i så fall, är ju lika mycket glykol i det vattnet; det är ju samma vatten. Men det borde ju inte heller vara värmen på vattenberedaren då den ska ha en termostat som håller tempen konstant på runt 50 grader.

Under helgen har temperaturerna följt varandra och i princip hela tiden haft en skillnad på 4 - 5 grader (glycol temp har varit varmare).

Har ägnat kvällen åt att leta på Aldes hemsida och sökt i både manualen och servicemanualen utan resultat. Frustrerande minst sagt.

Water temp är varmvattentemperaturen och den är inte konstant utan den följer pannans temperatur och bör som lägst var runt 50 grader för just Legionella. Pannans ordinarie temperatur bör ligga på ca 85 grader och då cirkpumpen är inkopplad så sjunker både driftstemperatur och varmvattenteperatur då innetermostaten styr värmetillförseln. Vid ett större behov av varmvatten så måste en del inställningar göras se manualen.

Problem som man försökt att bygga bort är ev förekomsetn av Legionellabakterierna som förökar sig bäst runt 38 grader och trivs bra mellan ca 15 och 45 grader.

Se även sid 9, knapp för Legionella.

Därför har man valt att lägga sig på vid ordinarie drift ca (bör ligga på) ca 55 grader på varmvattnet i pannan som grundtemperatur. Temperaturen på varmvattnet går att öka med - och + knapparna om dom inte är "gråa" och det bör framgå av den bild mellan knapparna hur mycket det ökar till full temperatur. Förutsättningen för detta är att cirk. pumpen stängs av. Är den satt i konstant drift så funkar inte detta.

Men har du manualen så kan du läsa lite på sidan 5 hur det går till. Om inte annat så har du den här:

http://www.alde.se/media/110562/v-3020-0...e-swe-.pdf
[-] Följande 3 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • Anden, Månsson, Sokrates
Svara
#3
Tack Hagbard. Det var nog 55 grader jag läste om ordinarie drifttemperatur, inte 50 som jag skrev. Hade dock inte begripit det du förklarade - dvs att varmvattentemperaturen följer temperaturen på glykolen. Då slipper jag min följdfråga - om det är normalt med bara 4-5 graders skillnad på framledning och retur. Nu visar det sig ju helt enkelt att jag inte har en aning om returtemperaturen.
Svara
#4
(2018-01-09, 21:01)Anden Skrev: Tack Hagbard. Det var nog 55 grader jag läste om ordinarie drifttemperatur, inte 50 som jag skrev. Hade dock inte begripit det du förklarade - dvs att varmvattentemperaturen följer temperaturen på glykolen. Då slipper jag min följdfråga - om det är normalt med bara 4-5 graders skillnad på framledning och retur. Nu visar det sig ju helt enkelt att jag inte har en aning om returtemperaturen.

Det är lite överkurs att ha koll på returvärmen, de enda system jag vet är fjärrvärme där vill man ha koll på returen.

I ditt fall så finns det två begränsningar, dels pannans drifttemperatur samt bryttermostat för temp. över detta värde.

Är du däremot lite nyfiken så köp en mini/max termometer med en givare på sladd som du sätter på pannans returledning då kan du hålla koll på vad det pendlar emellan.
Svara
#5
(2018-01-09, 22:01)Hagbard Skrev:
(2018-01-09, 21:01)Anden Skrev: Tack Hagbard. Det var nog 55 grader jag läste om ordinarie drifttemperatur, inte 50 som jag skrev. Hade dock inte begripit det du förklarade - dvs att varmvattentemperaturen följer temperaturen på glykolen. Då slipper jag min följdfråga - om det är normalt med bara 4-5 graders skillnad på framledning och retur. Nu visar det sig ju helt enkelt att jag inte har en aning om returtemperaturen.

Det är lite överkurs att ha koll på returvärmen, de enda system jag vet är fjärrvärme där vill man ha koll på returen.

I ditt fall så finns det två begränsningar, dels pannans drifttemperatur samt bryttermostat för temp. över detta värde.

Är du däremot lite nyfiken så köp en mini/max termometer med en givare på sladd som du sätter på pannans returledning då kan du hålla koll på vad det pendlar emellan.

Jag tog tillfälligt en köttermometer, en sån med en plåtpinne på kabel avsedd att stickas in i julskonkor, o satte fast mot rören på olika ställen så såg jag exakt hur det var med tempen på olika ställen. Tror det skiljde fyra eller fem grader på in resp utvatten till radiatorslingan. Höll fast givarpinnen med en kort rörisoleringsbit typ liggunderlag eller vad det nu är, har köpt såna på Clas O förut o isolerat värmerör i båten med.
Ett nytt inlägg i gruppen : "VI SOM ALDRIG HÄNGER AV HUSVANGEN".
Att åka bil utan husvang är inte att åka bil.   Huh Undecided    
[-] Följande 2 användare säger tack till dig Ljusne-Håkan för detta inlägg:
  • Anden, LMC400
Svara
#6
(2018-01-09, 22:01)Hagbard Skrev:
(2018-01-09, 21:01)Anden Skrev: Tack Hagbard. Det var nog 55 grader jag läste om ordinarie drifttemperatur, inte 50 som jag skrev. Hade dock inte begripit det du förklarade - dvs att varmvattentemperaturen följer temperaturen på glykolen. Då slipper jag min följdfråga - om det är normalt med bara 4-5 graders skillnad på framledning och retur. Nu visar det sig ju helt enkelt att jag inte har en aning om returtemperaturen.

Det är lite överkurs att ha koll på returvärmen, de enda system jag vet är fjärrvärme där vill man ha koll på returen.

I ditt fall så finns det två begränsningar, dels pannans drifttemperatur samt bryttermostat för temp. över detta värde.

Är du däremot lite nyfiken så köp en mini/max termometer med en givare på sladd som du sätter på pannans returledning då kan du hålla koll på vad det pendlar emellan.

Medveten om att det är lite överkurs Cool . Jag var orolig över att något inte var som det skulle med värmen då vagnen inte orkade hålla 20 grader inne med -5 grader ute (och blåst) på 10 ampere (2KW). Men har sökt mig till att det inte är helt ovanligt om man har lite längre vagn (740 i vårt fall). 

Hade tidigare en Kabe 540 från 80-talet och den klarade sig fint på 2 kW till betydligt lägre temperaturer och det lurade mig nog. När jag nu räknar lite på det skiljer ju luftvolymen en hel del.

Hittade inga invändiga mått så nu blir det äpplen och päron. Men räcker för en grov uppskattning. Gamla Kaben hade utvändiga måtten 535 x 230 vilket ger en yta på 12,3 m2. Med 195 cm invändig takhöjd ger det en luftvolym på 24 m3. Nuvarande vagn har måtten 740 x 252  = 18,6 m2. Räknat på samma takhöjd blir det 36,3 m3. Sålunda ca 50 % större volym att värma upp. Inte undra på att den 30 år modernare konstruktionen inte kan kompensera för den större volymen...
Svara
#7
Det kan också vara som så att i den gamla vagnen var det ingen golvvärme.
Då termostaten bryter vid inställd temp kanske ca 1,5m från golvet så var nog temp. Vid golvet ca 3-4 grader lägre.
Med golvvärme så kan man ha lägre temp inställt och får en bättre upplevelsekänsla då det är jämnare värme mellan golv och tak.

Men annars så har 3020 pannan 3 kW om man har tillgång till 16 Ah.
Svara
#8
(2018-01-10, 21:01)Anden Skrev:
(2018-01-09, 22:01)Hagbard Skrev:
(2018-01-09, 21:01)Anden Skrev: Tack Hagbard. Det var nog 55 grader jag läste om ordinarie drifttemperatur, inte 50 som jag skrev. Hade dock inte begripit det du förklarade - dvs att varmvattentemperaturen följer temperaturen på glykolen. Då slipper jag min följdfråga - om det är normalt med bara 4-5 graders skillnad på framledning och retur. Nu visar det sig ju helt enkelt att jag inte har en aning om returtemperaturen.

Det är lite överkurs att ha koll på returvärmen, de enda system jag vet är fjärrvärme där vill man ha koll på returen.

I ditt fall så finns det två begränsningar, dels pannans drifttemperatur samt bryttermostat för temp. över detta värde.

Är du däremot lite nyfiken så köp en mini/max termometer med en givare på sladd som du sätter på pannans returledning då kan du hålla koll på vad det pendlar emellan.

Medveten om att det är lite överkurs Cool . Jag var orolig över att något inte var som det skulle med värmen då vagnen inte orkade hålla 20 grader inne med -5 grader ute (och blåst) på 10 ampere (2KW). Men har sökt mig till att det inte är helt ovanligt om man har lite längre vagn (740 i vårt fall). 

Hade tidigare en Kabe 540 från 80-talet och den klarade sig fint på 2 kW till betydligt lägre temperaturer och det lurade mig nog. När jag nu räknar lite på det skiljer ju luftvolymen en hel del.

Hittade inga invändiga mått så nu blir det äpplen och päron. Men räcker för en grov uppskattning. Gamla Kaben hade utvändiga måtten 535 x 230 vilket ger en yta på 12,3 m2. Med 195 cm invändig takhöjd ger det en luftvolym på 24 m3. Nuvarande vagn har måtten 740 x 252  = 18,6 m2. Räknat på samma takhöjd blir det 36,3 m3. Sålunda ca 50 % större volym att värma upp. Inte undra på att den 30 år modernare konstruktionen inte kan kompensera för den större volymen...

Såg lite gammalt som kan vara kul att svara på om du inte fått ordning på värmen.

Runt 5 grader i returen är ganska normalt då pannan inte skall tappa för mycket i effekt då den sköter detta själv utifrån inställningarna.

Sedan när det gäller ytan så kan man räkna på ett sätt angående husvagnar som har alla fyra väggar och golv mot "ute".
Det är då ett överslag utan beräkningar på förluster.

tillförd effekt per m2 borde ligga på ca 75-80W x dina 19 m2 = minsta effektkrav blir då 1520W och det klarar nog inte Elpatron på 2000W om man skulle räkna med alla förluster också.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig Hagbard för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#9
Det finns inga förluster i en husvagn. All värme skapas i samma utrymme som man vill ha uppvärmt.
[-] Följande 1 användare säger tack till dig apersson850 för detta inlägg:
  • LMC400
Svara
#10
(2020-01-24, 23:01)apersson850 Skrev: Det finns inga förluster i en husvagn. All värme skapas i samma utrymme som man vill ha uppvärmt.

Det låter spännande, det får du utveckla lite mer...  Huh
Svara


Växla forum:


Forummedlemmar som tittar på denna tråd: 1 Gäst(er)