Veckans filosofi

[Hagbard]

Efter en lång dag på jobbet gick Enok och la sig.
Han kysste sin fru på kinden, kröp ner i sängen och somnade direkt.


Plötsligt vaknade han med ett ryck och upptäckte en skäggig äldre man i munkkåpa stå bredvid honom.
”Vem är du – och vad 17 gör du i mitt sovrum?”, frågade Enok ilsket.
”Vi är inte längre i ditt sovrum”, svarade mannen.
”Jag är Sankte Per och du är i himlen, Enok.”
”Va?! Är jag död. Men jag är för ung för att dö”, svarade Enok .
”Om jag är död kräver jag att du skickar tillbaka mig.”

Sankte Per kliade sig i skägget. ”Du förstår, det är inte så enkelt det där.
Och det blir en massa pappersarbete om vi ska skicka tillbaka någon…
Men visst. Du kan få komma tillbaka, men bara i form av en fisk eller en höna.”

Enok hade aldrig gillat att simma och tänkte att en höna kanske inte är så illa ändå.
Att gå runt på en grusplan och picka lite.
Och bara det finns en trevlig tupp så kan det nog vara ett ganska trevligt liv.
”Jag vill bli en höna”, sa han.

Nästa sekund var Enok på en hönsgård, fjäderprydd och grann.
Han hade blivit en höna.
Allt verkade okej utom att han hade ett himla tryck i baken.
Då såg han gårdens tupp komma spatserandes mot honom.

”Hej, du måste vara den nya hönan. Hur är läget?”, frågade tuppen.

”Hej! Hyfsat, men det trycker så in i helsike i baken”, svarade Enok, som nu var en höna.

”Ja, det är ägglossningen… Du har aldrig fått ägg, va?”

”Nä, hur gör man?”

”Kuckla två gånger och sen klämmer du till”, svarade tuppen stöddigt.

Enok kucklade 2 gånger och nöp till – och pang, så låg ägget där.

”Wow”, tänkte Enok, det här var ju hur läckert som helst.

Han kucklade igen och nöp till. Ett till ägg!

Tredje gången han kucklade så hörde han sin fru skrika:
”Vakna för i helvete, du håller på att skita ner hela sängen!”