Allt som rör på sig slits.
Jag har exempelvis en miniräknare som är 45 år gammal. All elektronik fungerar perfekt men inte den mekaniska drivrullen.
Sen är det säkert så att allt som rör sig idag slits fortare pga dåliga konstruktioner. Ingen vill tillverka nåt som håller för länge
Skickat från min moto g(8) power lite via Tapatalk
Det beror lite på vad man har för målgrupp. En fritidsfordonsköpare har i allmänhet inte speciellt bra koll på det som kallas TCO, alltså total cost of ownership. Vi som gör maskiner för industriellt bruk möter kunder och partners som har stenkoll på vad det kostar att ha en maskin i drift. När de vet att vår maskin kostar 500 dollar mer varje månad att hålla igång än konkurrentens, och de vill leasa maskinerna på tre år, då får vi klart och tydligt reda på att vi måste sänka vårt pris med 18000 dollar nu, idag, annars blir den ingen affär.
De kan också ibland utan vidare tänka sig att betala en miljon mer för en maskin om den bara är en som går och går, istället för att stanna och kräva reparationer varje månad, eller rent av varje vecka.
Men i konsumentledet har köparna alldeles för dålig koll på detta, och uppskattar det inte heller. Därför köper det istället det som kan säljas billigast.
Så ditt påstående om att ingen vill tillverka något som håller för länge är rätt, men inte av den anledningen. Sanningen är istället att ingen vill betala för något som håller länge, och då blir förstås följden att ingen har råd att tillverka något som håller länge. Så det är inte tillverkarnas fel, det är ditt och mitt och alla (eller i alla fall många) andras fel. Vi uppskattar inte livslängd som ett mått på kvalité.
(2022-11-04, 17:11)Ljusne-Håkan Skrev: [ -> ] (2022-11-04, 13:11)apersson850 Skrev: [ -> ]Rent allmänt verkar hela konstruktionen stollig. Man vill ju inte ha lika hög temperatur i golvvärmeslingan som i radiatorerna. 50°C i radiatorerna är inget problem, men du vill inte stå på ett golv som är 50°C. Även om du stryper flödet i golvslingan hindrar det inte att den blir lika varm som radiatorerna där golvslingan börjar. Sen svalnar den mer och mer ju längre vattnet färdats
i slingan, eftersom flödet inte är tillräckligt för att hålla värmen uppe hela vägen.
Normalt vill man istället ha ett tillräckligt högt flöde för att hålla någorlunda samma temperatur längs slingan, men istället blanda in svalare vatten, så det inte blir för hett.
Det verkar inte rimligt att det inte visste detta på Solifer, så det är nog en ettöresräknare som har dikterat vad de fick lov att sätta in, och vad de inte fick göra.
Finns det andra husvagnar (Kabe?) som enbart för golvvärmeslingorna har en riktig shunt som blandar in kallvatten i det varma? Och isåfall, när pannan varit igång ett dygn, var kommer då kallvattnet ifrån?
Jag tror det kommer att funka kanon nu med kranarna på plats, gjorde ett ryck o for t Biltema efter kranar, slangnipplar mm, sen gick jag till attack under babordssängen.
Provkör det hela nu, det känns väldigt lagom varmt överallt.
Lite återkoppling t golvvärmen; har hittat lagom inställningar på golvvärmekranarna, funkar väldigt bra. Och hela vagnen blir varm imponerande fort från helt utkyld. Det känns som att den här 2006 års Solifern är mkt bättre isolerad än Cabbyn från 1988. Eller vad det nu beror på... Förrra helgen var jag på spelturne till Ljusdalsraggarna, hade vangen med som jag oftast har när jag spelar nånstans, helt suveränt att slippa köra hem i kolmörker tre på morron.
Jag huserar för tillfället en Kabe Royal 560 XL KS på gården. Den har vattenburen golvvärme. Verkar ta en evinnerlig tid på sig att få någon märkbar värme i golvet. Eller så är golvvärmen trasig. Den har ju vattenburen golvvärme. Jag har kört värmen några timmar för att se om den fungerar, men då märktes ingen värme i golvet. I min Tabbert, som ju har elektrisk golvvärme, var det ljummet och gott efter den tiden.
(2023-03-07, 10:03)apersson850 Skrev: [ -> ]Jag huserar för tillfället en Kabe Royal 560 XL KS på gården. Den har vattenburen golvvärme. Verkar ta en evinnerlig tid på sig att få någon märkbar värme i golvet. Eller så är golvvärmen trasig. Den har ju vattenburen golvvärme. Jag har kört värmen några timmar för att se om den fungerar, men då märktes ingen värme i golvet. I min Tabbert, som ju har elektrisk golvvärme, var det ljummet och gott efter den tiden.
Det kan finnas en kran som stryper värmen till golvet är den inte öppen ingen värme till golvet
Ja, det finns en shunt, men den står på 5, vilket är mitt på skalan. Brukar det finnas ytterligare en kran?
Det finns också en brytare separat för golvvärmen. Brytaren sitter monterad ovanför dörren till den garderob under vilken pannan huserar. Den har jag slagit till. Det finns dock en kontrollampa i brytaren, och den lyste inte. Brukar den det? Jag har inte stoppat in nosen bakom brytaren för att se om den kontrollampan överhuvudtaget är inkopplad.
Pannan är samma sorts Alde 3010 som jag själv har, fast försedd med senaste touchkontrollpanelen med färg och allt. Min har första generationens LCD-panel istället. Min vagn är två år äldre. Värmen i sig själv fungerar, även om Kaben bara har ett och samma elsystem till allting. Elpannan är försedd med belastningsvakt, som kompensation för detta. I praktiken innebar det 2 kW som jag hade kopplat in vagnen. Min vagn har två elsystem, ett separat för pannan, så där är det lättare att köra med 3 kW. När jag värmde vagnarna ställde jag dock ner min till 2 kW också.
När jag kollade vad som hade hänt hade båda vagnarna ökat innetemperaturen från +2 till +8°C, så de gick uppenbarligen på 2 kW båda två. Det skilde bara en halv grad mellan dem, så det är oväsentligt. Det var bara golvtemperaturen som skilde mycket.
Det är ingen idé att fråga Kabens ägare, för den var nyköpt samma dag som den tillfälligt hamnade på min gårdsplan. Den ska försvinna till en campingplats när de öppnar i påsk, har det sagts mig.
Nu har jag listat ut varför jag inte kände av någon golvvärme när jag satte på värmen i vagnen.
Det finns mycket riktigt en shunt. Den är inte bara shuntventil, utan en termostatstyrd shuntventil, som försöker hålla golvvärmevattnet på en viss temperatur, fast den påverkas inte direkt av hur varmt det är i vagnen. Shuntventilen fungerade nog som den skulle, men det hjälpte inte, för vattnet cirkulerade inte.
Den här vagnen har tre cirkulationspumpar. Två av dem pumpar runt vatten i radiatorslingan, den tredje i golvvärmen. Till radiatorslingan är en av pumparna driven av 230 VAC, den andra av 12 VDC. Så länge pannan står inställd på pumpautomatik väljer den 230 V pumpen om man har kopplat in 230 V till vagnen, annars kör den med 12 V pumpen.
Den enda pumpen till golvvärmen är en 12 V. Det innebär att med pumpautomatik vald får man enbart golvvärme om man eldar pannan med gasol och inte har 230 VAC anslutet till vagnen. Vill man ha golvvärme även när man värmer vagnen elektriskt måste man slå om pumpstyrningen till att alltid gå på 12 V. Då tänds också kontrollampan i knappen till golvvärmen när man slår på den, precis som jag trodde.
Den här inkopplingen innebär också att om det är tillräckligt varmt i huvudhöjd (innetemperaturgivaren sitter under ett underskåp vid U-soffan) så pannan inte cirkulerar värme till radiatorerna, då kan man heller inte få varmare om fötterna, där det kanske inte är så varmt.
Såvitt jag kan se det, utan att ha provat att bo i den här Kaben, är det enbart om man ofta campar utan tillgång till 230 VAC och det är kyligt ute som det är bra med vattenburen golvvärme. Har man vanligtvis 230 VAC när man behöver värma vagnen är det bättre att ha elektrisk golvvärme, så den kan vara igång utan att pannan pumpar varmvatten till radiatorerna.
Hur brukar vattenburen golvvärme fungera? Pumpar den runt hela tiden, oberoende av temperaturen i vagnen? Eller bara när det ändå matas till radiatorerna? Eller med egen termostat?
Min elektriska är ju på när den är på, alldeles oavsett hur varmt det blir i vagnen.
Efter att ha läst lite diverse bruksanvisningar till Aldes vagnar av olika årsmodeller verkar det som om någon varit och pillat i just den här vagnen. Valet av komponenter för kopplingen i pannan indikerade också det.
En tråd som kan belysa lite om funktionen och lite av de problem som brukar förknippas med den nyare generationen av Aldes serie av Compactpannor 3000, 3010 och 3020.
Aldes Compactpannor skiljer sig från Aldes Comfortpannor speciellt genom sitt format som är mer "Compact", samt att de styrs mer av elektronik. Där elektroniken ställer till med lite olika problem i både funktion och handhavandet för användarna, inte minst elektronikfel som kan vara svåra att lösa för en oförstående användare.
Det kan vara bra att inte blanda ihop dessa "Compactmodeller" med Aldes Comfortmodeller då de lever olika liv i både handhavande, funktion samt felsökningar.